Nya högern (kulturrörelse)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Nya högern (franska: Nouvelle Droite), även kallad Europeiska nya högern eller mer förekommande Franska nya högern, är en högerextrem fransk kulturrörelse, nära förbunden med fascistiska idétraditioner[1][2], den identitära rörelsen och med ursprung i tankesmedjan Groupement de recherche et d'études pour la civilisation européenne (GRECE, "Sällskapet för forskning och studier av den europeiska civilisationen"). GRECE grundades 1968 av filosofen Alain de Benoist. Beteckningen Nya högern används som samlingsnamn för alla europeiska sammanslutningar som har rötter i den franska kulturföreningen GRECE. I Frankrike har nya högerns idéerna samlats i tidskriften Eléments. Rörelsen består av flera delvis motstridiga grupper inom radikalkonservatismen.
Den nya högern såg USA:s konsumism, materialism, kapitalism och imperialism som huvudfiende, inte Sovjetunionen och vänstern, och förordade etnopluralism.[3]
Rörelsen har lånat teoretiskt gods från den nya vänstern såsom Gramscis tankar runt "kulturell hegemoni".[1][4] Med inspiration av det idégodset formerade intellektuella den nya högern i Frankrike under slutet av 1960-talet för att motverka vänsterns intellektuella och kulturella dominans.[4]
I slutet av 1970-talet hade rörelsen lyckats stärka sitt inflytande i Frankrike och efter 1989 har den Nya högern och de Benoist fått ett växande inflytande i högergrupper i ett stort antal europeiska länder.[5] I Frankrike har den nya högern lyckats lyfta upp ett antal för rörelsen viktiga frågor till den allmänna samhällsdebatten, och stärka det högerextrema partiet Front National.