Simulering (medicin)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Simulering är i medicin ett beteende där en patient för egen vinning förfalskar symptom på sjukdom eller ohälsa, eller överdriver ett verkligt sjukdomstillstånd. Det kan ske med en rad olika motiv; ekonomisk kompensation, tillgång till droger, lindrigare straff för brott, ledighet från arbete, studier eller värnplikt, möjlighet att få uppehållstillstånd, eller bara för att få uppmärksamhet eller medlidande. Eftersom simulanter söker någon form av primär eller sekundär vinning, så separeras denna diagnos från somatiska sjukdomstillstånd liksom från andra fiktiva tillstånd där vinningen inte är uppenbar.
Simulering | |
Latin: morbus fictus | |
Klassifikation och externa resurser | |
---|---|
ICD-10 | Z76.5 |
ICD-9 | V65.2 |
MeSH | svensk engelsk |
Diagnosen simulering ges således när lurendrejeriets vinstmotiv är uppenbart, och skiljer sig därmed från den relaterade diagnosen Münchhausens syndrom. Simulering klassificeras inom ICD-10 under beteckningen Z76.5.[1] Münchhausens syndrom klassificeras med diagnosbeteckningen F68.1.[2] Simulering skiljer sig också från hypokondri, som är en somatoform störning där patienten tror sig vara sjuk.