The Electric Prunes
amerikanskt psykedeliskt garagerock-band / From Wikipedia, the free encyclopedia
The Electric Prunes var ett amerikanskt psykedeliskt garagerock-band bildat i Los Angeles, Kalifornien 1965.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
The Electric Prunes | |
The Electric Prunes 1966 | |
Pseudonym(er) | Los Electronicos |
---|---|
Bakgrund | San Fernando Valley, Los Angeles, Kalifornien, USA |
Genrer | Psykedelisk rock, garagerock, symfonirock, hård rock, konstrock, barockpop |
År som aktiva | 1965 – 1970, 1999 – |
Skivbolag | Reprise, Radar, Heartbeat, Birdman |
Webbplats | www |
Medlemmar | |
James Lowe Steve Kara Jay Dean Walter Garces Rocco Guarino | |
Tidigare medlemmar | |
Mark Tulin Ken Williams Michael Weakley Steve Acoff Dick Hargraves Preston Ritter James Spagnola Joe Dooley Mike Gannon John Herron Mark Kincaid Brett Wade Dick Whetstone Kenny Loggins Jeromy Stuart Ron Morgan Cameron Lowe Mark Moulin Glen Bostic |
Gruppen hade två stora hits 1967, "I Had Too Much to Dream Last Night" och "Get Me to the World on Time". The Electric Prunes upplöstes officiellt 1970; vid den tidpunkten hade dock gruppen till stor del övertagits av musikproducenter, samtidigt som ingen originalmedlem fanns kvar och större delen av gruppens inspelningar genomfördes med studiomusiker.
The Electric Prunes hade visserligen hela tiden professionella låtskrivare, som låtskrivarparet Annette Tucker och Nancie Mantz, till sin hjälp, men i och med albumet Mass in F Minor från 1968 så tog det hela en ny vändning. Gruppen var helt överens med kompositören David Axelrod om att nästa platta borde vara en acid rock-skiva med psykedeliska hymner framförda på latin. Så blev det också; ett problem var dock att musiken blev för komplex för bandet, så man fick hyra in större delen av musikerna. "Kyrie Eleison", en av låtarna från skivan, blev senare känd från filmen Easy Rider från 1969.
1968 års Release of An Oath sägs vara en mer välgjord skiva på samma tema, men med ännu färre av bandets originalmedlemmar. Gruppens sista album, Just Good Old Rock and Roll från 1969, var ett försök att spela folkrock i samma anda som Country Joe and the Fish.