Reservvägbas
From Wikipedia, the free encyclopedia
En reservvägbas är en del av en allmän väg som kan användas som ett enkelt flygfält med start- och landningsmöjligheter för militära flygplan. Reservvägbaser kan användas som alternativa flygbaser om ordinarie baser skulle bli obrukbara eller i syfte att sprida ut flygstridskrafter över större ytor. Ett bidragande exempel till att reservvägbaser började byggas var sexdagarskriget 1967, där Israel på några timmar slog ut Egyptens flygbaser. [källa behövs]
Reservvägbaser användes först av Tyskland under slutskedet av andra världskriget, där motorvägssystemet lämpade sig väl för flygverksamhet. Under kalla kriget byggde många länder på båda sidor av järnridån reservvägbaser, bland andra Sverige, Västtyskland, Östtyskland, Finland, Polen, Schweiz och Tjeckoslovakien. Så gjorde också länder i Asien, som Pakistan, Taiwan, Indien och Nordkorea.
Hur reservvägbaser är byggda varierar. I många länder är de byggda på motorvägar, med barriärer som går att avlägsna istället för mittremsa samt förstärkt vägbärighet. En längd på 2000 - 3500 meter är vanlig, med uppställningsplatser för flygplan i närheten av banändarna.