förnäm

See also: förnam

Swedish

Etymology

Borrowed from Middle Low German vorneme or from German vornehm. Cognate of Danish fornem. Originally with the sense "which can or should be taken before others".

Adjective

förnäm

1. noble

   en förnäm släkt

   a noble family

2. posh

   ett förnämt och högdraget sätt

   a posh and haughty manner

3. grand, distinguished, exquisite, of excellent quality

   en förnäm tillställning

   a distinguished event

Declension

Inflection of förnäm

Indefinite	positive	comparative	superlative1
common singular	förnäm	förnämare	förnämast
neuter singular	förnämt	förnämare	förnämast
plural	förnäma	förnämare	förnämast
masculine plural2	förnäme	förnämare	förnämast
Definite	positive	comparative	superlative
masculine singular3	förnäme	förnämare	förnämaste
all	förnäma	förnämare	förnämaste

¹ The indefinite superlative forms are only used in the predicative.
² Dated or archaic.
³ Only used, optionally, to refer to things whose natural gender is masculine.

Derived terms

• fisförnäm
• förnämhet
• förnämlig
• förnämt

References

• förnäm in Svensk ordbok (SO)
• förnäm in Svenska Akademiens ordlista (SAOL)
• förnäm in Svenska Akademiens ordbok (SAOB)
• förnäm in Elof Hellquist, Svensk etymologisk ordbok (1st ed., 1922)

Anagrams

• förmän