Loogik
From Wikipedia, the free encyclopedia
Remove ads
Loogik (faan ualgreks λογικὴ τέχνη logiké téchnē 'seenken konst') woort miast ferstenen üs det konst, rocht slütjer tu tjien.
![]() |
Klasisk loogik as en süsteem, diar ham mä ütjsaagen, eegenskapen an identiteeten befaadet.
Diartu hiar tau eegenskapen:
- Arke ütjsaag hää ään faan tau wäärser: woor of ferkiard (biwalens).
- Wan en ütjsaag tuupsaat as, do woort di wäärs bestemet faan jo dial-ütjsaagen (ekstensionaliteet).
Diarütj fulagt det prinsiip tertium non datur:
- (t. b. At rinjt, of at rinjt ei, diar as nian traad mögelkhaid.)
Mä formaal loogik befaadet ham det ütjsaagenloogik.
Remove ads
Bispalen faan loogisk slütjer
- Ütjslööden wederspreeg
- (At koon ei gliktidjag üüb't salew steed riin an ei riin.)
- Tertium non datur
- (A eerd as en skiiw of a eerd as nian skiiw.)
- Verum sequitur ex quodlibet (Woor blaft woor)
- (Wan't rinjt, do rinj't det uk, wan a eerd en skiiw as.)
- Ex falso sequitur quodlibet (Oner en ferkiard föörütjsaatang koon ales woor wees)
- (Wan't gliktidjag rinjt an ei rinjt, do koon a eerd uk en skiiw wees.)
- Paradoks faan't materiel implikatjuun
- (Faan tau ütjsaagen as tumanst det ian föörütjsaatang för det ööder.)
Remove ads
Luke uk diar
Wikibooks: Ütjsaagenloogik (sjiisk)
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads