From Wikipedia, the free encyclopedia
Jørgen Randers (amụrụ na 22 Mee 1945) bụ onye Norwegian agụmakwụkwọ, prọfesọ emeritus nke usoro ihu igwe na BI Norwegian Business School, na onye na-arụ ọrụ n'ọhịa ọmụmụ n'ọdịnihu.[1][2] Ọrụ ọkachamara ya na-agụnye ọmụmụ ọdịnihu dabere na ihe nlereanya, nyocha ihe omume, usoro usoro, nkwado, ihu igwe, ike na akụ na ụba gburugburu ebe obibi. Ọ bụkwa onye otu zuru oke nke Club of Rome, onye nduzi ụlọ ọrụ, onye otu dị iche iche na-abụghị maka uru, onye ndụmọdụ azụmaahịa na ihe gbasara nkwado ụwa na onye edemede. Akwụkwọ ya gụnyere ọrụ dị mkpa The Limits to Growth (onye edemede), na Reinventing Prosperity .[1]
ụdịekere | nwoke |
---|---|
mba o sị | Norway |
Aha enyere | Jørgen |
aha ezinụlọ ya | Randers |
ụbọchị ọmụmụ ya | 22 Mee 1945 |
Ebe ọmụmụ | Worcester |
Ńnà | Gunnar Randers |
asụsụ ọ na-asụ, na-ede ma ọ bụ were na-ebinye aka | Norwegian, Bekee |
ọrụ ọ na-arụ | economist, university teacher |
ụdị ọrụ ya | system dynamics, okpomọkụ gburugburu ụwa |
onye were ọrụ | Norwegian School of Economics |
ebe agụmakwụkwọ | MIT Sloan School of Management, Massachusetts Institute of Technology, University of Oslo |
ogo mmụta | Candidatus realium, Doctor of Philosophy |
Ọrụ ama ama | The Limits to Growth |
Onye òtù nke | Club of Rome |
Ihe nrite | Academic Prize |
Randers bụ nwa nwoke nke Norwegian physicist Gunnar Randers na nwa nwanne nwanyị nke Norwegian mountainmaker Arne Randers Heen.[3][4] Ọ natara Masters of Science na Solid State Physics na Mahadum nke Oslo na 1968, na PhD na Management na MIT Sloan School of Management na 1973, ebe a nabatara ya na mbụ iji mezue PhD na physics.[5][6] Mgbe ọ nọ na MIT, ọ ghọrọ otu n'ime ndị mbụ na-edekọ akwụkwọ akụkọ anọ nke The Limits to Growth, "ederede seminarị banyere iji ihe nlere kọmputa na-eme ka ọ pụta ìhè n'ihi mmụba akụ na ụba na ọnụ ọgụgụ mmadụ na ụwa zuru oke".[7]
N'afọ 1973, a họpụtara ya ka ọ bụrụ osote prọfesọ nke njikwa na MIT Sloan School of Management. N'afọ 1974, ọ hapụrụ MIT iji chụsoo ọrụ na azụmaahịa.[6]
Site n'afọ 1981 ruo 1989 ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke BI Norwegian Business School, ọ rụkwara ọrụ dị ka prọfesọ site na 1985 ruo 2015. Kemgbe afọ 2015, ọ bụ Prọfesọ Emeritus.[5]
Site n'afọ 2001 ruo 2012, ọ bụ onye isi nke ngalaba nke Cambridge Institute for Sustainability Leadership, Cambridge.[8]
N'afọ 2013, a họpụtara ya dị ka Prọfesọ Honorary, Mahadum Anglia Ruskin, Cambridge.[6] N'afọ 2016, a họpụtara ya dị ka Prọfesọ Honorary, Fudan Institute for Advanced Study in Social Science, Shanghai.[9] N'afọ 2018, a họpụtara ya dị ka onye nchọpụta nsọpụrụ, ụlọ akwụkwọ Marxism, Mahadum Peking, Beijing.
N'afọ 2019, a họpụtara Randers dị ka onye isi oche nke Ecological Civilization Center na Peking University's Research Institute of Xi Jinping Thought on Socialism with Chinese Characteristics for a New Era.[10]
Mmasị nyocha nke Randers bụ n'okwu gbasara ihu igwe, nhazi ọnọdụ na usoro usoro, ọkachasị n'okwu gbasara mmepe na-adigide, mgbanwe ihu igwe na mbelata okpomoku zuru ụwa ọnụ.
Na 1974, ọ hapụrụ MIT Sloan School of Management wee guzobe Resource Policy Group, ụlọ ọrụ nyocha usoro amụma dabere na Oslo, wee bụrụ onye isi n'etiti afọ 1974 na 1980.
Na 1980, a họpụtara ya na Ministry of Long-Term Planning, na Oslo, na-etinye aka na atụmatụ macroeconomic. N'ikpeazụ, a họpụtara ya dị ka osote onye nduzi nke Deminex (NORGE) AS, ụlọ ọrụ na-emepụta mmanụ.
N'agbata 1989 na 1991, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi nchịkwa nke World City AS, ụlọ ọrụ na-ejide ego na Oslo.
N'agbata 1994 na 1999, ọ rụrụ ọrụ dị ka osote onye isi oche nke World Wildlife Fund International na Switzerland.
N'oge ọ na-arụ ọrụ, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye isi oche nke ọtụtụ ụlọ ọrụ gụnyere:[11]
N'agbata 1988 na 1993, ọ rụkwara ọrụ dị ka onye isi oche nke Norwegian Institute for Market Research.
Na mgbakwunye, ọ rụrụ ọrụ dị ka onye nduzi nke:[11]
Jorgen jere ozi dị ka onye otu ndị ndụmọdụ dị iche iche na kansụl ndị na-abụghị maka uru, gụnyere:[11]
N'afọ 2005-06 ọ duziri Norwegian Commission on Low Emissions, nke " gosipụtara akụkọ na-egosi otu Norway nwere ike isi belata gas na-ekpo ọkụ ya site na 2⁄3 site na 2050".[12][1] Randers bụ ugbu a (2008) prọfesọ nke atụmatụ ihu igwe na BI Norwegian Business School.[2][1]
O mekwara ọtụtụ nhọpụta gọọmentị ndị ọzọ, gụnyere:
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.