From Wikipedia, the free encyclopedia
Mahatma Gandhi neɣ Mohandas Karamchand Gandhi, d imwelleh aruḥan di Lhend, yella daɣ d argaz aserti meqqren di lawan mi d-yekker umussu n teslullit deg tmurt-is ; ilul ass wis 2 deg tuber 1869 di Gujarat (Lhend), yettwanɣa ass n 20 yennayer 1948 di New Delhi.
Mahatma Gandhi | |
---|---|
Taɣect | |
Tameddurt | |
Isem-is ummid | મોહનદાસ ગાંધી |
Talalit | Porbandar (fr) , 2 Tuber 1869 |
Taɣlent |
Lhend Raj britannique (fr) Union indienne (fr) |
Axxam-is |
London Lhend Tafriqt n Wenẓul |
Tagrawn n uzdar | Gujaratis (fr) |
Tutlayt tayemmat | gujarati (fr) |
Lmut | Gandhi Smriti (fr) , 30 Yennayer 1948 |
Ideg n uẓekka | Raj Ghat (fr) |
Tamentilt n tmekkest | Timenɣiwt (blessure par arme à feu (fr) ) |
Killed by | Nathuram Godse (fr) |
Tawacult | |
Baba-s | Karamchand Uttamchand Gandhi |
Yemma-s | Putlibai Karamchand Gandhi |
Tissulya akked | Kasturba Gandhi (fr) (Mayyu 1883 - 22 Fuṛaṛ 1944) |
Arraw-is | |
Atmaten-is d yissetma-s | Raliatbehn Gandhi (en) , Muliben Gandhi (en) , Pankunvarben Gandhi (en) , Laxmidas Karamchand Gandhi (en) d Karsandas Gandhi (en) |
Tiɣri | |
Alma mater |
Mahatma Gandhi Museum (en) 1877) Inner Temple (fr) Samaldas Arts College (en) University College de Londres (fr) (1888 - : droit (fr) |
Tutlayin |
gujarati (fr) hindi (fr) Taglizit oriya (fr) |
Iselmaden | Shrimad Rajchandra (fr) |
Inelmaden | |
Amahil | |
Amahil | asertay, barrister (fr) , écrivain ou écrivaine politique (fr) , aneɣmas, afelsuf, autobiographe (fr) , essayiste (fr) , rédacteur ou rédactrice (fr) , militant des droits civiques (fr) , mémorialiste (fr) , humanitaire (fr) , militant pour la paix (fr) , révolutionnaire (fr) , amaru, juriste (fr) d combattant pour l'indépendance (fr) |
Addud | 164 cm |
Important works | Satyagraha (fr) |
Prizes | |
Nominated to |
ẓer
|
Influenced by | Henry David Thoreau (fr) , Léon Tolstoï (fr) , Siddhartha Gautama (fr) , G. K. Chesterton (fr) , John Ruskin (fr) , Vyāsa (fr) , Narmadashankar Dave (fr) , Shrimad Rajchandra (fr) , Henry Stephens Salt (fr) d Tiruvalluvar (fr) |
Membership |
Inner Temple (fr) Vegetarian Society (fr) |
Amussu |
non-violence (fr) végétarisme (fr) |
Military service | |
Yennuɣ deg | marche du sel (fr) |
Taflest | |
Asɣan | hindouisme (fr) |
Ikabaren isertiyen | Congrès national indien (fr) |
IMDb | nm0003987 |
Gandhi yeqdec d abugaṭu deg Tefriqt n Wenẓul, yerna din ay yessnen lbaṭel aberkan n tmeḥyaft gar yemdanen yemgerraden deg tneṣlit. Asmi ay d-yeqqel ɣer Lhend deg 1914, yebda yekkat i lmend n uzarug n tmurt-nnes ay yellan ddaw udabu abriṭani.
Ghandi yettwassen s ubrid i d-yewwi deg uqazem n weqmaḍ akked temsbaṭlit ala s weɛṣay aɣarim n wegdud ; aselḥu n tiẓri-a-ines deg umennuɣ yebna ɣef trekrriṭ (tarkriṭ = nonviolence), dɣa annect-a yettwaḥsab gar wayen yessawḍen tamurt n Lhend ad tḥelli timunent-is. Mzḥsub yella itteg ifadden i medden akken ad nnaɣen mgal tuṭṭfa tabriṭanit war ma sqedcen iɣil, d acu kan, leqdic-nnes deg tsertit yessaweḍ-it ad yettwaḥbes acḥal d tikkelt. Gandhi iwet daɣen akken ad iḥudd irunnilen (intouchables), wid yettwaḥeqren deg wesɣan (ddin) ahendusi. Asmi ay qrib ad tawey Lhend azarug-nnes, bdan-d yimenɣiyen imeqranen gar Yinselmen ed Yihendusiyen n Lhend, d wid aydeg mmuten aṭas n medden.
D aya ay yejjan Gandhi ad yeg taḥemla akken ad yeḥbes yimenɣi-a, yerna iga asunded (grève) n llaẓ i lmend n waya, dɣa d aya ay yessawḍen ixṣimen-nni ad ḥebsen imenɣi. D acu kan, Gandhi yenɣa-t yiwen n umeḍḍarfu ahendusi aɣlenaẓri deg wass n 30 Yennayer 1948,acku iwala-t d netta d ssebba n beṭṭu n tmurt ɣef snat (mi d-tlul Pakistan) d tuɣalin-is ɣer deffir deg tnezmar.
S tesnagt-is Ghandhi yeqqel d azamul n talwit ama deg Lhend, ama deg tmura n beṛṛa.
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.