From Wikipedia, the free encyclopedia
Mulud Mɛemmri, neɣ Mulud At Mɛemmer, d amaru, d amdan yefkan azal ameqqran i yedles d tutlayt Tamaziɣt, d netta d amezwaru iy yeslemden Tamaziɣt di tseddawit n Lezzayer.
Mulud Mɛemmri | |
---|---|
Tameddurt | |
Talalit | Tawrirt Mimun d At Yanni, 28 Duǧember 1917 |
Taɣlent | Lezzayer |
Lmut | Ɛin Defla, 25 Fuṛaṛ 1989 |
Tamentilt n tmekkest | mort accidentelle (fr) (laksida n webrid) |
Tiɣri | |
Tutlayin |
Tafransist Tutlayin timaziɣin |
Amahil | |
Amahil | amusnaw n leɛbad, amusnaw n tutlayin, amaru, amedyaz d ṭṭrejman |
Imɛellmen | École des hautes études en sciences sociales (fr) |
Prizes | |
IMDb | nm1216640 |
Dda Lmulud ilul ass 28 duǧember 1917 di Tewrirt Mimun deg Ayt Yanni di Tizi Wezzu. Yemmut ass 25 n furar 1989 di Ɛin n Defla deg webrid n tuɣalin-is si Merruk.
Mulud At Mɛammer yelmed, imi yella d ameẓyan, deg uɣerbaz n taddart-is. Deg 1928 yunag-d ɣer Lmerruk ɣef texxamt n unat-is deg Rbaṭ. Kkuẓ n yiseggasen sakkin yuɣal-d ɣer Lezzayer ad yekfa almad-ines deg uɣerbaz iwumi qqaren “Bugeaud” di teɣṛemt n Lezzayer; kra n yiseggasen sakkin, imi yekfa-d almad-is, yeǧǧa-d aneggaru-agi ɣef yewwin aɣerbaz nniḍen iwumi qqaren “Louis-le-Grand” di teɣṛemt n Paris i wakken ad yuɣal d aselmad.
Deg 1939 ikcem-d ɣef tzemmalt, asmi Ttrad n Ddunit II tebda-d, lameɛna yettwaserreḥ-d deg Tuber 1940: Lmulud Mɛemmri ikcem-d ɣef uɣiwen n tisekwla n uɣerbaz n temdint Lezzayer.
Deg 1942, sakkin agwad n Lmarikan ɣef Tafriqt n ugafa, Mɛemmri yettnuda ɣef tzemmalt i tikkelt tis snat; yezra igran n yimenɣi n Ṭṭelyan, Fransa, akked Lalman.
Di taggara n ttrad, 1945, yessewjed-d, deg Paris, ɣef tmenyugart n yiselmaden; sakkin ayagi yuɣal-d ɣer Lezzayer deg Ctember 1947. Yesselmad deg Lemdiya akked Ben-ɛaknun yerna yura-d adlis-is amezwaru, Tawrirt yettwattun ("La Colline oubliée") deg 1952.Lameɛna s ddaw n tiggermemt n temɛict deg Lezzayer yeǧǧa-d tamdint n Lezzayer deg 1957.
Seg 1957 armi 1962, Mulud At Mɛammer iɛac deg Lmerruk.
Deg 1962, armi terbeḥ azarug-ines, Mulud At Mɛammer ikcem-d ɣer Lezzayer. Seg 1965 armi 1972, yesselmed Tamaziɣt deg tesdawit n temdint n Lezzayer s ddaw n uferkaw n umezruy n yigduden; ayagi sakkin tagdelt n yislemaden n tmaziɣt deg 1962 ɣef ddemma n unabad n Lezzayer.
Mulud At Mɛammer yesselmed tamziɣt s ddaw tamagazt i iḥersen n tmsulta n sser n unabad n Lezzayer.
Deg 1969 Mɛemmri yesdukkel iḍrisen n umedyaz aqbayli Si Muḥend. 1969 armi 1980 yella d anemhal n yiferkawen n idelsen n yemdanen, amezruy atrar, akked amezruy n yigduden.
Deg 1980, sakkin tagdelt n usarag-is deg Tizi Uzzu ɣef tamedyazt taqdimt n wegdud aqbayli, bdan ccwal n Tafsut Tamaziɣt.
1982, ixleq-d deg Paris Tuddsa n Yislemaden & Tagmi n Tamaziɣt ("Centre d Etudes de Recherches Amazighes", CERAM), akked tasɣunt Awal. Deg 1988 Mulud Mɛemmri yettwaqbel am ṭṭbib s tamanegt deg tesdawit n la Sorbonne.
Mulud At Mɛammer yemmut deg wass n 26 di Furar 1989, lameɛna aḥric ameqran n medden sɛan ccek belli anabad Aɛrab n Lezzayer i t-yenɣan deg tmeddit-nni; ayagi merra d ayen i izemren ad d-ssefhem s tidet, akken ilaq, amxix-agi.
Mulud At Mɛammer yeǧǧa later d tikta meqren akter n uḥric ameqran n yimalwayen ayen llan deg umezruy n wegdud aqbayli; akter n Masensen, akter n Yugurten, akter n Lkahina, Mɛemmri yebda-d abrid i yettawin ɣer umneɛ n rruḥ n wegdud aqbayli, agdud-nneɣ.
Tabṛatt i Muḥend Azwaw ff tmusni
Glossaire:
Asarag = conference
idlesen n yemdanen = Anthropologie
amezruy n igduden = Ethnologie
amezruy atrar = Histoire moderne
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Every time you click a link to Wikipedia, Wiktionary or Wikiquote in your browser's search results, it will show the modern Wikiwand interface.
Wikiwand extension is a five stars, simple, with minimum permission required to keep your browsing private, safe and transparent.