Taqbuct n dunnit (ddabex uḍar)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Remove ads
Taqbuct n dunnit[1] neɣ Taqbuct n dunnit n FIFA, d telɣuɣa n trebbuyaε tiɣelnawin n yirgazen n ddabex uḍar[2], i d-yeḍran yal uqus (rebɛa) iseggasen deg timura nniḍen, d telɣuɣa n ddabex uḍar i d taxatart akk deg umaḍal, taẓrigt-ynes tamezwarut tεedda deg Urugway deg 1930, akked 13 n trebbuyaε tiɣelnawin, seg 1998, yennerna umḍan n yimttekkiyen ɣer 32 n trebbuyaε tiɣelnawin[3].
Remove ads
Amezruy
Uqbel Taqbuct n dunnit, telɣuɣa tagraɣlant n ddabex uḍar tella deg Uraren ulempiyen n unebdu. Llant daɣen teẓrigin n telɣuɣa tagraɣlant nniḍen am Arraz n Sir Thomas Lipton deg 1909 ed 1911. Deg 26 mayyu 1928, FIFA yenna-d takti n taẓrigt tamezwarut n Taqbuct n dunnit[4].

Taẓrigt tamezwarut tεedda deg Urugway deg 1930, ed seg taẓrigt-nni, Taqbuct n dunnit i d-yeḍran yal uqus (rebɛa) iseggasen, ḥala tallit n Amsenɣi amadalan wis sin[4], deg taẓrigt tamezwarut, llan 13 n trebbuyaε tiɣelnawin[3] (Fransa, Biljik, Yuguslavya, Rumanya, Miksik, Tarjentint, Cili, Brazil, Bolivia, Piru, Urugway, Iwunak Yeddukklen n Temrikt, Paragway)[5].
Seg 1930 ar 1970, qqaren-as Arraz n Jules Rimet isem n afransis anwa issumer-d takti n Taqbuct n dunnit.
Seg 1958, timliliyin n Taqbuct n dunnit tetɛeddin ɣer tiliẓri[3], tura imelyaṛen n yimferrjen i yerran lwelha ɣer timliliyin-ynes yal taẓrigt[2].
Seg taẓrigt n 1998, yennerna umḍan n yimttekkiyen ɣer 32 n trebbuyaε tiɣelnawin[3].
Remove ads
Alɣuɣen
* Deffir akud ɣezzifen.
** Deffir tiyitiwin n pinalti.
Remove ads
Tizmilin
Wikiwand - on
Seamless Wikipedia browsing. On steroids.
Remove ads