Lingua Suecica

Lingua Suecica,^[1][2] Suetica^[2] vel Suedica^[3] (in hac ipsa lingua svenska, ['svenska]), est lingua ex linguis Indoeuropeis et sub familia Germanica subsummata. Una cum lingua Danica, Norvegica, Islandica et Faeroensis Germanicum septentrionale formant.

Lingua Suecica/Suetica/Suecana/Suedica svenska
IPA	[ ˈsvɛ̀nska ]
Taxinomia	Linguae Indoeuropaeae  Linguae Germanicae   Linguae Septentriones    Linguae septentriones orientes     Lingua Suecica
Locutores	circa 10,5 decies centena milia
Sigla	1 sv, 2 swe, 3 swe
Status publicus
Officialis	Suecia, Finnia, UE
Privata	—
Litterae	—
Scriptura	Latina
Procuratio	—
Regiones ubi incolae Suecice loqui solent

Loci

Homines lingua Suecica in Suecia, Alandia, et Finnia in litore sinuum Bothnici et Finnici plerumque utuntur.

Grammatica

Systema scriptionis

Alphabetum

Lingua Suecica abecedarium Latinum adhibet in litteris maiusculis minusculisque, et amplias litteras tres habet: Å å, Ä ä, et Ö ö.

Ordo sententiis

Linguae Suecicae ordo sententiis est subiectum-verbum-obiectum; kvinnan ser mannen 'femina virum videt'. De describentibus verbis, nominibus adiectivis, ante nomen substantivum describunt veniunt; lång väg 'via longa'. De re flexibili, ut lingua Latina comparatione non est; potius magis rigida.

Genus

Lingua Suecica genera duo habet, enim neutrum et utrum. Forma veterrima Suecicae genera tria habebat, eadem quae lingua Latina.

Verba neutra		Verba utra
(ett) (stort) träd - (una) (magna) arbor		(en) (stor) blomma - (unus) (magnus) flos
(två) (stora) träd - (duae) (magnae) arbores		(två) (stora) blommor - (duo) (magni) flores
(ett) (stort) tak - (unum) (magnum) tectum		(en) (stor) sten - (unus) (magnus) lapis
(två) (stora) tak - (duo) (magna) tecta		(två) (stora) stenar - (duo) (magni) lapides

Numerus

Lingua Suecica, quod lingua Latina, numeros duos habet: singulariterque pluraliter.

Articuli

Lingua Suecica articulos duos habet: articulus indifinitus atque articulus definitus. Suecica non habet pluraliter ab articulo indefinito, sed ita articulo definito. Nam monstramus hic articulis indefinitis linguae Latinae mediaevalis responsi "ille" et "illa" pro simplicius intelligenti.

Neutrum		Utrum
ett träd - una arbor		en blomma - unus flos

Neutrum		Utrum
trädet - illa arbor		blomman - ille flos
träden - illae arbores		blommorna - illi flores
det magnifika trädet - illa arbor magnifica		den vackra blomman - ille flos pulcher
de magnifika träden - illae arbores magnificae		de vackra blommorna - illi pulchri flores

Suecicae cum aliis linguis Scandinavicis comparatio

Ecce tabula, quae eandem sententiam in sermones Scandinavicos conversam demonstrat.

Lingua	Sententia
Suecice	Det var en fuktig, grå sommardag i slutet av juni.
Danice	Det var en fugtig, grå sommerdag i slutningen af juni.
Norvegice (Bokmål)	Det var en fuktig, grå sommerdag i slutten av juni.
Norvegice (Nynorsk)	Det var ein fuktig, grå sumardag/sommardag i slutten/enden av juni.
Islandice	Það var rakur, grár sumardagur í lok júní.
Faroensi	Tað var ein rakur/fuktigur, gráur summardagur síðst í juni.
Latine	Erat dies aestivus umidus et canus exeunte mense Iunio.

Aliqua vocabula

Nomina substantiva

berg n - mons
blomma u - flos
bror u, broder - frater
djur n - animal
eld u - ignis
familj u - familia
far u, pappa u, fader u - pater
gud u - deus
gudinna u - dea
hus n - domus
jord u - terra, tellus, humus kraft u - vis
land n - terra (contrarius aquae) luft u - aer
moln n - nubes
mor u, mamma u, moder u - mater
människa u - homo
ord n - verbum
själ u - animus
skog u - silva
stjärna u - stella
syster u - soror
tid u - tempus
träd n - arbor
vatten u - aqua
vind u - ventus
väg u - via
värld u - mundus, orbis

Nomina adiectiva

bra - bonus
dålig - malus
enkel - simplex
glad - laetus
god - bonus
intelligent, smart - prudens
kort - brevis
liten - parvus
lycklig - felix
lång - longus
lätt - facilis
lätt - levis
ond - malus
stark - fortis
stor - magnus
svår - difficilis
tung - gravis
vis - sapiens

Verba

gilla - probare
gå - ire
göra - facere
komma - venire
lyssna - audire
se - videre
sova - dormire
tala - loqui
visa - monstrare
älska - amare
äta - edere

Modi dicendi

Loquentes pro Suecica, ad Vicipaediam pro Suecia memorates

Sonus Linguae Suecicae

Modi dicendi soliti Suecice.

Lingua Suecica		Lingua Latina
Hej., Hallå.		Salve.
Hejdå., Farväl.		Vale.
Vi ses., Vi syns., Vi hörs.		In proximum.
Ja.		Ita (est).
Nej., Nä.		Non.
Varsågod., För all del.		Accipe sis.
Hur mår du?		Quomodo vales?
Bra, tack.		Bene, gratias.
Dåligt.		Male.
Tack.		Gratias tibi (ago).
Tack så mycket., Tusentack.		Maximas gratias (ago).
Vad heter du?		Quod nomen tibi est?
Jag heter Tove.		Nomen mihi est Tove.
Hur gammal är du?		Qua aetate es?
Jag är 30 år gammal.		Triginta annos natus sum.
Var är toaletten?		Ubi est latrina?

Exempli gratiae textus

De Augusto Strindberg^[4]

Johan August Strindberg, född 22 januari 1849 i Stockholm, död 14 maj 1912 i Stockholm, var en svensk författare, dramatiker och bildkonstnär (målare). Han räknas som en av Sveriges mest betydelsefulla författare. Internationellt är han främst känd som dramatiker. Under fyra decennier var Strindberg en dominerande gestalt i det litterära Sverige. Han var ständigt omdiskuterad och ofta involverad i personliga konflikter. Bland hans verk finns ett flertal romaner, noveller och dramer som räknas som klassiker inom svensk litteratur.

Strindberg var mycket produktiv (dock med perioder av improduktivitet) och banbrytande inom flera genrer. Allmänt betraktas han som en nydanare av det svenska språket. Strindberg hörde till åttiotalisterna.