![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Codex_Manesse_Wenzel_II._von_B%25C3%25B6hmen.jpg/640px-Codex_Manesse_Wenzel_II._von_B%25C3%25B6hmen.jpg&w=640&q=50)
Monarki
From Wikipedia, the free encyclopedia
Monarki kjem frå gresk, og betyr eine-styre, det vil seie at éin monark styrer over eit land. Monarkar kan ha titlar som konge, dronning, keisar, eller keisarinne. Monarkar har i praksis sjeldan styrt aleine, men delt makta si med adelen, sine eigne embetsmenn eller ei folkevald nasjonalforsamling.
![Thumb image](http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/e/e7/Codex_Manesse_Wenzel_II._von_B%C3%B6hmen.jpg/640px-Codex_Manesse_Wenzel_II._von_B%C3%B6hmen.jpg)
I Danmark-Noreg var kongen i prinsippet eineveldig frå 1660 til 1814. Sidan da har vi hatt eit konstitusjonelt monarki, der makta til kongen er blitt gradvis minska. Særleg skjedde dette da parlamentarismen blei innført i Noreg i 1884. Den svensk-norske felleskongen kunne frå da av ikkje utnemne kven han ville til den norske regjeringa. Etter 1905 har Noreg hatt eigen monark. Dette skjedde etter ei folkerøysting der ca. 75 % røysta for monarki og ca 25. % for republikk.
I Politikken av Aristoteles er monarki nemninga på det gode kongedømet, det er det styresettet der éin person styrer ein bystat med alle i staten sitt beste for auga.