![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/b/b3/Na%252C11.jpg/640px-Na%252C11.jpg&w=640&q=50)
Natrium
grunnstoff med kjemisk symbol Na og atomnummer 11 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Natrium er eit grunnstoff med kjemisk symbol Na og atomnummer 11. Metallet er, som dei andre alkalimetalla, sølvfarga, mjukt og reaktivt. Det reagerer eksplosivt med vatn. Natrium høyrer til s-blokka i periodesystemet. Det er eit av dei vanlegaste grunnstoffa på jordoverflata, der om lag 2.6 prosent er natrium. Natrium finst i mange mineral, og store mengder salt, natriumklorid (NaCl) er oppløyst i verdshava. Mange kjemikaliar ein kan finne i heimen inneheld natriumsalt, slik som soda (natriumkarbonat, ), natron (natriumhydrogenkabonat,
, lut(natriumhydroksid, NaOH), såpe og mange vaskemiddel.
| ||||||||||||||||||||
Generelle eigenskapar | ||||||||||||||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Namn, kjemisk symbol, atomnummer |
Natrium, Na, 11 | |||||||||||||||||||
Kjemisk serie | Alkalimetall | |||||||||||||||||||
Gruppe, periode, blokk | 1, 3, s | |||||||||||||||||||
Tettleik, hardleik | 968 kg/m3, 0,5 (ikkje SI) | |||||||||||||||||||
Utsjånad | Sølvkvitt ![]() | |||||||||||||||||||
Atomeigenskapar | ||||||||||||||||||||
Atommasse | 22,989770 u (ikkje SI) | |||||||||||||||||||
Atomradius (berekna) | 180 (190) pm | |||||||||||||||||||
Kovalent radius | 154 pm | |||||||||||||||||||
Ioneradius | 102 pm (ladning: +1) | |||||||||||||||||||
van der Waals radius | (?) pm | |||||||||||||||||||
Elektronkonfigurasjon | [Ne]3s1 | |||||||||||||||||||
Elektron per energinivå | 2, 8, 1 | |||||||||||||||||||
Oksidasjonstrinn (oksid) | +1 (sterk base) | |||||||||||||||||||
Krystallstruktur | Kubisk romsentrert | |||||||||||||||||||
Fysiske eigenskapar | ||||||||||||||||||||
Tilstandsform | Fast stoff | |||||||||||||||||||
Smeltepunkt | 370,87 K (97,72°C) | |||||||||||||||||||
Kokepunkt | 1156 K (883°C) | |||||||||||||||||||
Molart volum | 23,78 cm3/mol | |||||||||||||||||||
Fordampingsvarme | 96,96 kJ/mol | |||||||||||||||||||
Smeltevarme | 2,598 kJ/mol | |||||||||||||||||||
Damptrykk | 14,3·10-6 Pa ved K | |||||||||||||||||||
Ljodfart | 3200 m/s ved 20 °C | |||||||||||||||||||
Diverse eigenskapar | ||||||||||||||||||||
Elektronegativitet | 0,93 (Paulings skala) | |||||||||||||||||||
Spesifikk varmekapasitet | 1230 J/(kg·K) | |||||||||||||||||||
Elektrisk konduktivitet | 21 MS/m | |||||||||||||||||||
Termisk konduktivitet | 141 W/(m·K) | |||||||||||||||||||
Ioniseringspotensial | 502 kJ/mol 4569 kJ/mol 6919 kJ/mol 9550 kJ/mol 13356 kJ/mol 16616 kJ/mol 20121 kJ/mol 25497 kJ/mol 28941 kJ/mol 141373 kJ/mol 159086 kJ/mol | |||||||||||||||||||
Mest stabile isotopar | ||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||
SI-einingar og STP er brukt unntatt der det er avmerkt |
På grunn av at natrium er svært reaktivt, finst det ikkje i rein form i naturen. Reint natriummetall vart først framstilt av Humphry Davy i 1806, ved elektrolyse av natriumhydroksid. Namnet natrium er avleidd av det egyptiske ordet for mineral-salt: «natron». I fransk og engelsk blir grunnstoffet kalla «sodium».