Tauposjøen
From Wikipedia, the free encyclopedia
Tauposjøen (engelsk Lake Taupo) er ein innsjø som ligg på Nordøya på New Zealand. Han har ei flatevidd på 616 km², og er med det den største innsjøen på New Zealand, og den ferskvassjøen med størst overflate i Oseania.
Kjappe fakta Land, Område ...
Lake Taupo | |||
Tauposjøen | |||
innsjø | |||
Land | New Zealand | ||
---|---|---|---|
Område | Regionen Waikato | ||
Innsjøtype | Kratersjø | ||
Tilsig | Waitahanui-elva, Tongariro-elva og Tauranga-Taupo-elva | ||
Utløp | Waikatoelva | ||
Nedslagsfelt | 3 487 km² | ||
Høgd over havet | 356 moh. | ||
Areal | 616 km² | ||
Middeldjupn | 110 m | ||
Volum | 59 km³ | ||
Kystlengd1 | 193 km | ||
Koordinatar | 38°49′S 175°55′E | ||
Øyar | Motutaiko Island (11 ha)[1][2] | ||
Byar | Taupo, Turangi | ||
Lake Taupo 38.816666666667°S 175.91666666667°E / -38.816666666667; 175.91666666667 | |||
Wikimedia Commons: Lake Taupo | |||
1 Kystlengd er eit unøyaktig mål som kanskje ikkje er standardisert for denne artikkelen. | |||
Lukk
Tauposjøen har ein omkrins på om lag 193 km og ei største djupn på 186 meter. Sjøen har avløp gjennom Waikato-elva, den lengste elva på New Zealand, medan hovudtilførslene er elvane Waitahanui, Tongariro og Tauranga-Taupo. Han er kjend for aurefiske, det er innført aure og regnbogeaure i sjøen.