Samojedar

From Wikipedia, the free encyclopedia

Samojedar
Remove ads

Samojedar er urfolk som lever delvis som nomadartundraen og taigaen nord i Russland og i det nordvestlege Sibir (frå området rundt Kvitsjøen til Tajmyrhalvøya, særleg ved elvene Ob og Jenisej) og snakkar samojediske språk.

Thumb
Utbreiinga til uralske folkegrupper
Thumb
Språkgrupper i Nord-Russland og Sibir.
Thumb
Moderne nenetsarar, ei samojedisk folkegruppe, frå Tajmyrhalvøya nord i Russland.

Tidlegare fanst det fleire samojedar òg i Sajan-fjella i Sør-Sibir. Samojedane var opphavleg jegerar, men i dag lever dei stort sett av reindrift og fiske, og dessutan noko pelsdyroppdrett, jakt, jord- og skogbruk. Nganasan-folket var utelukkande jegerar til langt innpå 1900-talet. Den tradisjonelle religionen til samojedane har vore sjamanisme. Samojediske språk vert snakka av kring 30 000 menneske.

Remove ads

Språk og folkegrupper

Samojediske språk tilhøyrer den uralske språkgruppa og er i slekt med finsk-ugriske språk. Samojedane vert delt inn i folkegrupper etter språkstammane:

  • Nenetsarar (tidlegare kalla jurak-samojedar, juraker og khasova)
  • Enetsarar (tidlegare kalla jenisejar, jenisejsamojedar, karasasamojedar)
  • Nganasanar (tidlegare kalla tavgisamojedar)
  • Selkupar (tidlegare kalla ostjaksamojeder)
  • Kamassarar (språket kamassisk, utdøydd i 1989)
  • Motorar (språket mator, utdøydd på 1840-talet)

Nemninga samojedar (samojed i eintal) har ført til fleire konfliktar, fordi ordet på russisk (samojedy) tyder «dei som et maten rå» eller «dei som et seg sjølv», altså kannibalisme.

Remove ads

Sjå òg

Kjelder

Bakgrunnsstoff

Loading related searches...

Wikiwand - on

Seamless Wikipedia browsing. On steroids.

Remove ads