Juan Ramón Jiménez
spansk poet / From Wikipedia, the free encyclopedia
Juan Ramón Jiménez (født 24. desember 1881 i Moguer, død 29. mai 1958 i San Juan, Puerto Rico) var en spansk forfatter og mottager av Nobelprisen i litteratur i 1956.
Juan Ramón Jiménez | |||
---|---|---|---|
Født | Juan Ramón Jiménez Mantecón 23. des. 1881[1][2][3][4] Moguer[5][6] | ||
Død | 29. mai 1958[7][8][3][4] (76 år) San Juan[9] | ||
Beskjeftigelse | Lyriker, skribent | ||
Utdannet ved | High School La Rábida | ||
Ektefelle | Zenobia Camprubí (1916–1956) | ||
Nasjonalitet | Spania | ||
Gravlagt | Moguer | ||
Utmerkelser | Nobelprisen i litteratur (1956)[10][11] Honorary Doctorate from the National Autonomous University of Mexico (1951) | ||
Signatur | |||
Nobelprisen i litteratur 1956 |
Han ble født i Moguer i provinsen Huelva i Andalucía i Sør-Spania. I 1914 utga han Platero y yo (norsk tittel: Sølvfell og jeg) om en forfatter og det lille eselet hans, Platero. Dette prosaverket regnes som en klassiker i den spansktalende verden.[12] Som følge av borgerkrigen forlot han i 1936 Spania og reiste til Puerto Rico og Cuba. I 1939 slo han seg ned i USA, der han bodde til han vendte tilbake til Puerto Rico i 1951.[13] Han ble i 1956 tildelt Nobelprisen i litteratur. Svenska Akademin ga ham prisen «för hans lyriska diktning som på spanskt språk bildar ett föredöme av hög andlighet och konstnärlig renhet».[14]