Han var elev till Antonio Lotti och blev 1748 vice kapellmästare, 1762 förste kapellmästare vid Markuskyrkan samt konservatoriedirektör. Han gästade London 1741 och Sankt Petersburg. Galuppi komponerade omkring 100 operor, bland vilka framför allt de komiska på sin tid var mycket omtyckta. Charles Burney berömmer hans eld och uppfinningsrikedom samt det nya spirituella och subtila i hans musik. Galuppi skrev även kyrkomusik och tolv pianosonater. Pianosonaterna är vanligen tresatsiga (ett inledande Lento och två avslutande Allegri) och uppvisar inte sällan djärva modulationer som verkar föregripa romantiken. De långsamma satserna utgörs ofta melodiska cantabilen inspirerade av operans sångbara teman.
Instrumental musik
6 sonater för cembalo, Op.1 (London 1756)
6 sonater för cembalo, Op.2 (London 1759)
Ouvertyr för cembalo
3 sonater för klaver
11 satser för cembalo
Cirka 125 sonater, toccator, divertimenti och lektioner för cembalo
Sinfonia a 4
Sinfonie e overture varie
8 konserter för cembalo och stråkar
Konsert för flöjt och cembalo
Flöjtkonsert
7 konserter för två violiner, viola och cembalo
6 trios för två violiner och basso continuo
Trio för flöjt, oboe och basso continuo
Ytterligare ett antal konserter och trios
Operor
La fede nell'incostanza, ossia gli amici rivali (1722)
