Byggmästare
person som är ansvarig för uppförandet av byggnader, ofta som entreprenör / From Wikipedia, the free encyclopedia
En byggmästare är en person som var ansvarig för uppförandet av byggnader, ofta som entreprenör. Benämningen härrör från skråtiden, det första kända byggmästarordningen i Sverige är känd från Stockholm år 1454. Det närbesläktade muramästarämbetet tillkom år 1487.
Sedan skråväsendet upphört år 1846 ansågs det viktigt att upprätthålla kompetenskravet hos byggmästarna varför fabriks- och hantverksförodningen stadgade att den som ville verka som byggmästare i städerna skulle uppvisa bevis om skicklighet i yrket. Från 1875 utfärdade Stockholms stads byggnadsnämnd sådana behörighetsförklaringar. behörigheten grundades på intyg om praktisk byggnadsverksamhet och betyg från fackskolor. Utanför städerna fanns inga sådana behörighetskrav.[1]
Med Stadsstadgornas upphävande försvann dess krav på byggmästarna, och idag används byggmästare som beteckning för mindre lokala byggentreprenörer.[2]