Chełmno (förintelseläger)

Förintelselägret Chełmno (tyska Vernichtungslager Kulmhof) var ett av Nazitysklands förintelseläger, beläget cirka 70 km nordväst om Łódź i Reichsgau Wartheland.

Ej att förväxla med Chełmno.

Chełmno
Plats	Chełmno nad Nerem, Reichsgau Wartheland
I bruk	8 december 1941 – 11 april 1943 23 juni 1944 – 18 januari 1945
Kommendant	Herbert Lange (1941–1942) Hans Bothmann (1942–1945)
Gaskammare	Tre gasvagnar
Antal döda	152 000–200 000
Befriat av	Röda armén den 20 januari 1945

Lägerhistoria

Chełmnos läge nordväst om Łódź.

Män i väntan på att föras in i en gasvagn.

Chełmno var som förintelseläger verksamt från december 1941 till mars 1943, men verksamheten återupptogs från juni 1944 till januari 1945. Det uppskattas att minst 152 000^[1] människor mördades i Chełmno, de flesta judar. Även polacker, tjecker och ryska krigsfångar mördades här. I Chełmno användes bland annat gasvagnar, där kolmonoxid leddes in i lastutrymmet, i vilket offren befann sig.

De tyska myndigheterna återupptog i juni 1944 deportationerna till Chełmno. Arthur Greiser, Gauleiter i Warthegau, hade övertalat Heinrich Himmler att judarna i Łódź getto skulle förintas. Himmler hade länge förordat att gettot skulle omvandlas till ett kombinerat arbetsläger och koncentrationsläger men han böjde sig för Greisers protester.^[2] Mellan den 13 juni och den 14 juli 1944 deporterades omkring 7 000 judiska män, kvinnor och barn till Chełmno, där de antingen mördades i en gasvagn eller arkebuserades.^[3] Övriga judar i gettot gasades ihjäl i Auschwitz-Birkenau.

I september 1944 inleddes Aktion 1005 i Chełmno. Judiska lägerfångar straffkommenderades till Chełmno för att där gräva upp de förruttnade liken ur massgravarna och därefter kremera dessa.^[4] Lägerpersonalen lämnade Chełmno den 18 januari 1945; två dagar senare anlände Röda armén.

I dag finns på platsen ett litet museum. Vid massgravarna finns ett minnesmärke.

Personal i urval

• Herbert Lange – kommendant 1941–1942
• Hans Bothmann – kommendant 1942–1945
• Ernst Burmeister – chef för polisvakten
• Walter Burmeister – chaufför åt Lange och Bothmann
• Erwin Bürstinger – fordonsansvarig
• Hermann Gielow – gasvagnsoperatör
• Alois Häfele – chef för de judiska arbetarna
• Oskar Hering – gasvagnsoperatör, stupad i strid vid Vratanica den 4 oktober 1944
• Rudolf Kramp – administration
• Gustav Laabs – gasvagnsoperatör
• Willi Lenz – övervakare för skogslägret (Waldlager), dödad av judiska fångar den 18 januari 1945
• Kurt Möbius – vakt
• Walter Piller – ställföreträdande kommendant 1944–1945
• Albert Plate – ställföreträdande kommendant 1941–1943, stupad i strid vid Vratanica den 4 oktober 1944

Se även

• Mordechaj Podchlebnik
• Koncentrationsläger i Nazityskland
• Arbetsläger
• Koncentrationsläger
• Lista över koncentrationsläger
• Märken för fångar i nazistiska koncentrationsläger
• Chełmnorättegångarna

Referenser

Noter

1. I Neue Studien zu nationalsozialistischen Massentötungen durch Giftgas anges antalet 152 477, se Klein, Peter (2011), ”Massentötungen durch Giftgas im Vernichtungslager Chelmno”, i Morsch, Günter; Perz, Bertrand, Neue Studien zu nationalsozialistischen Massentötungen durch Giftgas. Historische Bedeutung, technische Entwicklung, revisionistische Leugnung, Berlin: Metropol-Verlag, s. 183, ISBN 978-3-940938-99-2
2. Friedländer 2011, s. 623.
3. Friedländer 2011, s. 668.
4. Montague 2012, s. 91.

Tryckta källor

• Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. sid. 307. ISBN 978-91-88858-32-0
• Friedländer, Saul (2011). Tredje riket och judarna: del 2, Utrotningens år, 1939–1945. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11722-8
• Montague, Patrick (2012). Chełmno and the Holocaust: A History of Hitler's First Death Camp. London: I.B. Tauris. ISBN 978-0-8078-3527-2
• ...om detta må ni berätta.... Stockholm: Levande Historia. 2010. sid. 73

Externa länkar

• Chelmno