Christiane Nüsslein-Volhard
tysk biolog och genetiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
Christiane Nüsslein-Volhard, född 20 oktober 1942 i Heyrothsberge nära Magdeburg, är en tysk biolog och genetiker. Hon tilldelades, tillsammans med Edward B. Lewis och Eric F. Wieschaus Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1995 "för deras upptäckter rörande den genetiska styrningen av embryots tidiga utveckling".[5]
Christiane Nüsslein-Volhard | |
Christiane Nüsslein-Volhard, 2007. | |
Född | 20 oktober 1942[1][2] (81 år) Magdeburg |
---|---|
Medborgare i | Tyskland |
Utbildad vid | Tübingens universitet Johann Wolfgang Goethe-Universität |
Sysselsättning | Biolog[3], psykolog, universitetslärare, genetiker[3], biokemist[3], fysiolog |
Arbetsgivare | Tübingens universitet Biocentrum vid universitetet i Basel Freiburgs universitet Max-Planck-Institutet för biologi Europeiska molekylärbiologiska laboratoriet Universität Duisburg-Essen |
Släktingar | Benjamin List[4] |
Utmärkelser | |
Albert Lasker Basic Medical Research Award (1991) Nobelpriset i fysiologi eller medicin (1995) Se lista | |
Redigera Wikidata |
Genom experiment på bananflugor, Drosophila melanogaster upptäckte Nüsslein-Volhard och Wieschaus ett litet antal gener, däribland hedgehog, av stor betydelse för bestämmandet av en övergripande "ritning" för embryots utveckling och bildandet av kroppssegement.[6] Lewis undersökte vidare utvecklingen av enskilda kroppssegment till specialiserade organ. Lewis upptäckte att generna som styrde denna utveckling var placerade på kromosomen i samma ordning som ordningen mellan segmenten. Först kom gener som styrde utvecklingen av huvudet, gener i mitten styrde utvecklingen av det mellersta segement och de sista generna kontrollerade utformningen av "svans"-segmentet. Tillsammans har deras upptäckter haft stor betydelse för att förklara olika missbildningar vid den embryonala utvecklingen hos bland annat människan.
1991 tilldelades hon Albert Lasker Basic Medical Research Award.