Emigrationen från Sverige till Nordamerika
historisk aspekt / From Wikipedia, the free encyclopedia
Under emigrationen från Sverige till Nordamerika från mitten av 1800-talet till tidigt 1920-tal lämnade ungefär 1,5 miljoner svenskar Sverige och flyttade främst till USA. Efter hand återvände omkring en femtedel av emigranterna till Sverige. Resan till Amerika gick med båt över Atlanten. Visserligen hade den orörda jorden i den amerikanska Mellanvästern en stark dragningskraft på fattiga jordbrukare från hela Europa, men även andra faktorer var viktiga för många av de emigrerande svenskarna. Befolkningsökning stärkte konkurrensen om tillgänglig jord och missväxten 1867 försvårade förhållandena på den svenska landsbygden under en tid. Vid denna tid hade den svenska statskyrkan och en konservativ monarki fortfarande betydande inflytande, men det är oklart om det var en påtaglig drivkraft för emigrationen. De kanske enskilt viktigaste förklarande faktorerna är kombinationen av att stark befolkningsökning skapade ett arbetskraftsöverskott samtidigt som det var möjligt att flytta till USA där inkomstnivåerna var högre. Berättelser från tidigare svenska emigranter beskrev livet i Mellanvästern positivt och hyllade religiös tolerans, politisk frihet och alla tillfällen som gavs för att förbättra sin levnadsstandard.
Den svenska emigrationen till Nordamerika ökade under 1850-talet och mer påtagligt efter det amerikanska inbördeskriget (1861–1865), då Sverige drabbades av flera missväxtår mot slutet av 1860-talet samt nådde sin kulmen under 1880-talet. Allmän rösträtt (för män) infördes i Sverige 1909, men det är oklart om frånvaron av rösträtt dessförinnan påverkade emigrationsstatistiken. Dessförinnan var rösträtten inkomstbaserad och den vanliga arbetaren kunde inte påverka politiken alls. Den amerikanska folkräkningen 1890 angav antalet svensk-amerikaner till närmare 800 000. Många av invandrarna blev typiska nybyggare, som röjde och odlade upp prärien, medan andra bodde kvar i städerna, i synnerhet Chicago. Unga, ogifta kvinnor som i Sverige hade varit jordbruksarbetare började ofta direkt som hembiträden hos familjer i amerikanska städer. Några av utvandrarna som etablerat sig i USA reste tillbaka till Sverige senare under 1800-talet, och det finns många berättelser om hur deras seder och vanor hade ändrats. Vissa återvände för att tillbringa sina sista år i Sverige, men några ska ha ändrat sig då de möttes av vad de ansåg vara en arrogant aristokrati och en nedbruten arbetarklass.
Efter en smärre nedgång på 1890-talet tilltog utvandringen igen. Detta ledde till riksomfattande oro i Sverige och fick den svenska riksdagen att tillsätta emigrationsutredningen 1907. Den rekommenderade sociala och ekonomiska reformer för att minska utvandringen genom att ”tillgodogöra sig och omsmälta det verkligt goda, som finnes i Amerika”. Utredningen gav sitt stöd till krav på reformer, bland annat allmän rösträtt, bättre bostäder (egnahemsrörelsen) och bättre skolväsen. Inverkan av dessa åtgärder är svår att uppskatta eftersom första världskriget (1914–1918) bröt ut året sedan kommissionen publicerat sin senaste rapport. Emigrationen avstannade nu nästan helt, för att åter ta fart i mer begränsad omfattning under 1920-talet men stoppades helt i och med att USA kvoterade invandringen mot slutet av decenniet.