Erwin Schrödinger
österrikisk teoretisk fysiker / From Wikipedia, the free encyclopedia
Erwin Rudolf Josef Alexander Schrödinger (tyska: [ˈɛɐ̯viːn ˈʃʁøːdɪŋɐ] ( lyssna)), född 12 augusti 1887 i Wien, död 4 januari 1961 i Wien, var en österrikisk teoretisk fysiker, som bidrog till utvecklandet av kvantmekaniken och speciellt vågteorin inom densamma.
- Uppslagsordet ”Schrödinger” leder hit. För andra betydelser, se Schrödinger (olika betydelser).
Erwin Schrödinger | |
Erwin Schrödinger det år han tilldelades Nobelpriset | |
Född | 12 augusti 1887 Wien, Österrike-Ungern |
---|---|
Död | 4 januari 1961 (73 år) Wien, Österrike |
Medborgarskap | Österrike Tyskland Irland |
Nationalitet | Österrikisk |
Forskningsområde | Fysik |
Institutioner | Breslaus universitet Zürichs universitet Humboldt-Universität zu Berlin Oxfords universitet Universität Graz Dublin Institute for Advanced Studies Universitet i Gent |
Alma mater | Wiens universitet |
Doktorandhandledare | Friedrich Hasenöhrl Franz S. Exner |
Nämnvärda studenter | Linus Pauling Felix Bloch |
Känd för | Schrödingerekvationen Schrödingers katt Schrödingermetoden |
Influerad av | Arthur Schopenhauer |
Nämnvärda priser | Nobelpriset i fysik (1933) |
Maka | Annemarie Bertel (1920–1961) |
Namnteckning | |
Schrödingerekvationen har fått sitt namn efter Schrödinger. Han fick Nobelpriset i fysik 1933 tillsammans med Paul Dirac för upptäckten av nya produktiva former av atomteorin.
1935 föreslog han tankeexperimentet Schrödingers katt.
År 1944 skrev han boken What is Life? som innehåller en diskussion av negentropi (motsatsen till entropi) och konceptet om en komplex molekyl med den genetiska koden för levande organismer. Enligt James Watsons memoarer, DNA, The Secret of Life, var det Schrödingers bok som gav Watson inspiration att utforska genen vilket ledde till upptäckten av DNA:s struktur.
Månkratern Schrödinger och asteroiden 13092 Schrödinger är uppkallade efter honom.[1][2]