Första kammaren
överhuset i Sveriges tvåkammarriksdag från 1867 till 1970 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Första kammaren, förkortat FK, var ett indirekt valt överhus till den tvåkammarriksdag som Sverige hade åren 1867–1970. Kammaren hade vid sitt avskaffande 151 ledamöter, vilka sedan 1921 valdes till åttaåriga mandatperioder av respektive landsting och vissa stadsfullmäktige. De båda kamrarna hade samma befogenheter. Ledamöterna i landstingen och stadsfullmäktige var direkt valda av de röstberättigade.
Första kammaren | |
Typ | |
---|---|
Utformning | Tvåkammarsystem |
Ledning | |
Talman | Lista över första kammarens talmän |
Struktur | |
Antal platser | 151 |
Val | |
Valsystem | Valmän utsedda av landstingen |
Senaste valet | Förstakammarvalet i Sverige 1968 |
Mötesplats | |
Gamla riksdagshuset, Första kammaren (1867-1905) Riksdagshuset, Första kammaren (1905-1971) |
Under en stor del av det socialdemokratiska maktinnehavet 1932–1976 räddades partiet kvar vid makten tack vare sin starka ställning i första kammaren. Om de båda kamrarna fattade motstridiga beslut i budgetfrågor samlades man nämligen till ett gemensamt sammanträde för att fatta ett "samfällt" beslut i sådana frågor. I övriga frågor föll frågan, men kunde tas upp igen genom att lägga fram ett nytt förslag.
Sammanjämkningen underlättades dock i Sverige av att riksdagen hade för båda kamrarna gemensamma utskott. Detta är sällsynt för ett tvåkammarsystem; det brukar nämligen i tvåkammarsystem endast förekomma tillfälliga gemensamma medlingsutskott eller liknande för att lösa en tvistefråga mellan kamrarna. Så är det till exempel i Tyskland. I Storbritannien finns joint committees.