Finlands län
administrativ indelning / From Wikipedia, the free encyclopedia
Finlands län (finska: Suomen läänit) var fram till årsskiftet 2009/2010 de högsta administrativa enheterna inom den statliga lokalförvaltningen i Finland. Statens lokala styre var länsstyrelsen.
Länen infördes 1634 i Sverige, som Finland då var en del av. Enskilda län har bildats, slagits ihop eller på annat sätt ändrats, men strukturen behölls i princip tills en stor länsreform gjordes 1997. Då slogs de dåvarande elva finska länen (undantaget Åland) ihop till fem län, från och med den 1 september.[1] Åland påverkades inte. Reformen syftade till en minskning av byråkratin och en 20% ekonomisk besparing.
Finland var mellan 1997 och 2009 uppdelat i fem län och det självstyrda landskapet Åland. De fem länen hade ett statligt organ i form av en länsstyrelse som en statlig företrädare i länet och förvaltare av detsamma inom områdena social- och hälsovård, undervisning och kultur, polis, räddningstjänst, trafik, konkurrens- och konsumentärenden samt justitieförvaltning. Länsstyrelsen leddes av landshövdingen. Det fanns inte någon politisk församling i länen vald i allmänna val, till skillnad från Sverige, där landstingen väljs av länens invånare.
Finlands fem län upphörde den 1 januari 2010[2] och länsstyrelserna ersattes med sex regionförvaltningsverk och femton närings-, trafik- och miljöcentraler. De nya regionförvaltningsverken motsvarar i stor utsträckning de dåvarande länen, utom tidigare Västra Finlands län, som delades i två regionförvaltningsverk.
Åland finns kvar som ett självstyrt landskap.