Folkland

vikingatida och medeltida landskap, det vill säga landområden med egen lag och lagman / From Wikipedia, the free encyclopedia

Folkland var vikingatida och medeltida landskap, det vill säga landområden med egen lag och lagman.[1]

Ordet ”landskap” fanns inte i den äldsta fornsvenskan, utan det vanliga ordet för landskap var ”land”,[2][3] som i pluralis böjs ”flera land”, inte ”flera länder”. Dessutom fanns ordet ”folkland”, som särskilt syftade på de mindre landen i nuvarande Uppland.[4]

I nutida språkbruk har betydelserna av orden ”landskap” och ”folkland” definierats enligt en hierarkisk struktur. ”Landskap” betecknar de idag erkända landskapen, och ”folkland” betecknar mindre landområden inom några av de nutida landskapen. Ordet folkland fyller det praktiska behovet att ha en beteckning för ”landskap inom landskap” i de fall där ursprungliga ”land” eller ”folkland” slagits ihop till större enheter som Uppland och Småland.

Folkland består i sin tur oftast av flera hundare eller flera härad. De äldre territoriella enheter som Sverige under olika tider indelats i är alltså, i storleksordning:

  • landskap (på medeltiden kallade ”land”)
  • folkland (inom några av de nuvarande landskapen)
  • härad/hundare
  • socken