Konstfrämjandet
From Wikipedia, the free encyclopedia
Konstfrämjandet eller Folkrörelsernas Konstfrämjande bildades 1947 av engagerade konstnärer och författare som en motrörelse mot ”hötorgskonst”, billiga reproduktioner som såldes i stora upplagor. Målet var att erbjuda konst för nya grupper som inte tidigare hade nåtts av det som ansågs vara kvalitativ konst. Konsten skulle ha en given plats i folkhemmet. Ett antal folkrörelseorganisationer inspirerades av utställningen God konst i hem och samlingslokaler som visades på Nationalmuseum i Stockholm 1945. Representanter för bland andra Nationalmuseum, Riksförbundet för bildande konst, folkrörelseorganisationer och kända konstnärer ansåg att den ökade försäljningen av hötorgskonst var ett problem och att man borde starta en verksamhet som skulle göra det möjligt att sprida vad man ansåg var konst av god kvalité till en större del av allmänheten. Man gick samman och många svenska konstnärer skulle komma att producera, i Konstfrämjandets regi, färglitografier till en rimlig kostnad. Några av de konstnärer som deltog under de första åren var Torsten Billman, Albin Amelin, Sven X:et Erixson, Isaac Grünewald, Oskar Bergman, Reinhold Ljunggren, Otte Sköld och Lennart Rodhe.