Gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken
befogenhetsområde inom Europeiska unionen / From Wikipedia, the free encyclopedia
Den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) är Europeiska unionens utrikes- och säkerhetspolitik och ett av unionens befogenhetsområden. Den utgör en del av unionens yttre åtgärder. Gusp innebär att unionen i sin helhet och tillsammans med sina medlemsstater antar gemensamma ståndpunkter i utrikespolitiska frågor och vidtar gemensamma åtgärder i olika frågor som rör dess omvärld. Till skillnad från unionens övriga befogenhetsområden är Gusp uteslutande ett mellanstatligt samarbete och de flesta beslut fattas av Europeiska rådet och Europeiska unionens råd med enhällighet. Europaparlamentet har ytterst litet inflytande på området och EU-domstolen saknar behörighet inom större delen av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Gusp härrör från det europeiska politiska samarbetet, som bildades i början av 1970-talet. Genom europeiska enhetsakten, som trädde i kraft den 1 juli 1987, formaliserades samarbetet och med Maastrichtfördraget, som trädde i kraft den 1 november 1993, skapades den nuvarande gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Gusp leds av den höga representanten för utrikes frågor och säkerhetspolitik, som är vice ordförande i Europeiska kommissionen och ordförande för rådet för utrikes frågor. Till sitt stöd har den höga representanten Europeiska utrikestjänsten.
Josep Borrell är hög representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik sedan 1 november 2019.