Gesta Danorum

Gesta Danorum eller Danernas bedrifter är ett verk från omkring 1200 av den medeltida danske skriftställaren och historikern Saxo Grammaticus (Saxe den lärde) som handlar om Danmarks historia. Verket är därför också känt som Saxos Danmarkshistoria, Saxos Danmarkskrönika, Danmarks rikes krönika eller Saxos krönika. Verket skrevs på klostret i Sorø i Danmark. Gesta Danorum är det mest ambitiösa litterära verket om dansk historia och är den viktigaste källan till Danmarks tidiga historia och bidrog till att definiera nationens identitet. Verket ger också mycket information om fornnordisk mytologi.

Disposition

Angersfragmentet, första sidan.

Verket, som skrevs på uppdrag av ärkebiskop Absalon, beskriver på latin i 16 böcker tiden från sagokungen Dan den högmodige till Knut VI, och avslutas med att venderna blir besegrade 1185. Verket är skrivet på prosa med ett sprudlande och underhållande språk, och med inslag av poesi.

De 16 böckerna kan delas in i två delar. De första nio böckerna behandlar sagotiden och tar upp cirka 60 sagokungar. Dessa böcker är antagligen baserade på skriftliga källor. Bland annat antas det att Saxo har haft tillgång till en latinsk utgåva av Sköldungasagan samt en utgåva av Anglosaxiska krönikan. I slutet av bok 8 har han eventuellt byggt på skriftliga källor som Adam av Bremen, Roskildekrönikan samt Sven Aggesens Danmarkshistoria. Bok 9 slutar med Gorm den gamle och tar därför upp den första faktiskt dokumenterade kungen av Danmark. Böckerna 10 till 13 handlar om tiden mellan Harald Blåtand och mitten av 1100-talet. Den längre boken 14 och den korta bok 15 beskriver De danska inbördeskrigen 1131–1134 och Valdemar den store.

Bakgrund

Omslaget till Christiern Pedersens utgåva, Paris 1514

Orsaken till att kyrkan ville betala för att Gesta Danorum skulle bli en realitet var att man ville understryka Danmarks allmänna oberoende, och därmed understödja den danska kyrkans oavhängighet till speciellt Tysk-romerska rikets kyrka samt de många motpåvarna. Verket ställer sig i klar reaktion mot förhållandena under de danska inbördeskrigen som den tysk-romerske kejsaren hade blandat sig i och stöttat den ena av flera kungsämnen, vilket bidrog till att Danmark blev splittrat i två delar, och 1157 i tre delar.

Under inbördeskrigen blev den danska kyrkan en lydkyrka under den tyske kejsaren som var i opposition till påven i Rom. Verket kan också ses som en motvikt mot Adam av Bremen som förfäktat den hamburgske ärkebiskopens intressen, trots att han på samma gång visade sig vara mycket danskvänlig och uttryckte en hård dom över sin avlidne arbetsgivare, ärkebiskop Adalbert av Hamburg-Bremen.

Amleth och Hamlet

Vissa delar av Gesta Danorum låg till grund för William Shakespeares drama Hamlet. Antagligen läste Shakespeare aldrig själv verket, men hade istället tillgång till en återberättad version av berättelsen som beskrev prinsen av Danmarks öden. Saxos version blev tryckt först 1514. Stoffet omarbetades tämligen fritt till franska 1564 av François de Belleforest, och ingick i dennes samlingsverk Histoires tragique. Det franska verket översattes till engelska 1596. Troligen var det Thomas Kyd (1558-1594) som förde berättelsen till England. Han skrev om berättelsen till ett drama cirka 1589, men detta verk har gått förlorat. Han tillförde berättelsen mycket stoff, som till exempel att fadern gick igen som en vålnad. Kyds drama var förmodligen ett melodram. Shakespeare skrev sedan omkring 1600 det berömda dramat Hamlet, som innehåller dels eget stoff, dels element av Kyds drama. Prinsens riktiga namn, Amleth, använde Shakespeare (men som anagram) som Hamlet. Det finns dock flera skillnader mellan Saxos Amleth och Shakespeares Hamlet. Ophelia nämns inte vid namn i Saxos version av berättelsen och gestalten har även en mer underordnad betydelse. Den största skillnaden är dock den inre dialogen som vi får följa inom Hamlet, när han debatterar över det dåd han ska utföra. Amleth däremot lider inte alls av dessa kval, utan är mer driven av ett kallt hämndbegär som är typiskt för den epoken. Saxos version, berättad i bok 3 och 4, är i övrigt ganska lik Shakespeares drama. I Saxos version får två bröder, Orvendil och Fengi, makten över Jylland av danernas kung Rorik. En kort tid efter detta gifter Orvendil sig med kung Roriks dotter Geruth (Gertrude i Hamlet). Amleth är deras första och enda barn. Fengi blir irriterad över broderns äktenskap och önskar sig ensam makt över Jylland. På grund av detta mördar han Orvendil. Efter en kort sorgetid gifter Fengi sig med Geruth, och förklaras sig som enväldig härskare över Jylland. Till slut hämnas Amleth mordet på sin far och planlägger mordet på sin farbror för att bli den nya och rättmätige konungen över Jylland.

Källor och förebilder

Verket är författat på lärt, ordrikt och välskrivet latin. Som språkliga källor och förebilder har Saxo haft de romerska författarna Quintus Curtius, Valerius Maximus samt Justinus Martyren och Martianus Capella, och han har känt till Vergilius, Horatius och Ovidius. Av medeltidshistorikerna har han känt till Beda, Paulus Diaconus, Johannes av Salisbury och Dudo av Saint-Quentin, men hans Gesta Danorum påminner först och främst om Geoffrey av Monmouths Historia Regum Britanniae (De brittiska konungarnas historia).

Frågan rörande vilka som varit Saxos källor har debatterats länge. Det finns ett bevarat exemplar av ett kompendium av det västromerska rikets historia som man vet att Saxo lånat av domkyrkan, men som skulle levereras tillbaka till Sorø kloster.

Verkets värde

Det historiska värdet av verkets äldsta delar står och faller med värdet av de källor som Saxo baserade sin berättelse på. Han identifierar bland annat olika historiska personer från dessa källor, trots att tidsskillnaden dem emellan utesluter att de kan ha med varandra att göra. Förklaringen är antagligen att Saxo förstod att han måste leverera en sammanhängande skildring av Danmarks historia från och med den äldsta tiden. Det mest underliga exemplet här är drottning Tyra Danebots upptagna fader kung (H)athelradus eller Ethelred av England, som man vet var samtidig med Tyras barnbarn. Om nu inte Saxo menar Æthelred I, kan namnet ha uppstått av en felläsning av (Cl)acharaldus som svarat mot Skjöldungesagans Harald Klak.

Sammanfattningsvis kan man säga att verkets litterära värde väger tyngre än dess historiska, och en rad danska nationalromantiska diktare har hämtat stoff från verket.

Verket har blivit översatt till svenska, danska, engelska, tyska, franska, spanska, italienska och japanska.

Översättningar

Översättning till svenska

• Daniel Palmqvist, utgiven 2021, titel: Gesta Danorum. Cultura Aetatis ISBN 978-91-984633-9-2

Översättningar till danska

• Christiern Pedersen, aldrig utgiven, ca. 1540, försvunnen
• Jon Tursons, aldrig utgiven, ca. 1555, försvunnen
• Anders Sørensen Vedel, utgiven 1575, titel: Den Danske Krønicke
• Sejer Schousbölle, utgiven 1752, titel: Saxonis Grammatici Historia Danica
• Nikolai Frederik Severin Grundtvig, utgavs 1818-1822, titel: Danmarks Krønike af Saxo Grammaticus
• Frederik Winkel Horn, utgiven 1898, titel: Saxo Grammaticus: Danmarks Krønike
• Jørgen Olrik, utgiven 1908-1912, titel: Sakses Danesaga
• Peter Zeeberg, utgiven 2000, titel: Saxos Danmarkshistorie ISBN 87-12-03496-7 (komplett) ISBN 87-12-03534-3 (vol 1) ISBN 87-12-03535-1 (vol 2)
• Fr. Winkel Horn med illustrasjoner av Louis Moe, utgiven 2007, titel: Saxo Grammaticus: Danmarks krønike ISBN 9788711228791

Översättningar till engelska

• Oliver Elton, utgivningsår 1894, titel: The First Nine Books of the Danish History of Saxo Grammaticus
• Peter Fisher, utgivningsår 1979-1980, titel: Saxo Grammaticus: The History of the Danes
• Eric Christiansen, utgivningsår 1980-1981, titel: Saxo Grammaticus: Danorum regum heroumque historia, books X-XVI
• William F. Hansen, utgivningsår 1983, titel: Saxo Grammaticus and the life of Hamlet

Litteratur

• Hilda Ellis Davidson, Peter Fisher (övers.), Saxo Grammaticus: The History of the Danes, Books I-IX : I. Engelsk tekst; II. Commentary, modern engelsk översättning, 2002, ISBN 0-85991-502-6
• Saxo Grammaticus, Gesta Danorum, Books I-IX, översatt till engelska av Oliver Elton 1905.
• Saxo Grammaticus, Gesta Danorum, från Det kongelige bibliotek i København, latinsk utgåva.
• Helle Stangerup, Saxo Hans værk – Hans verden, Høst & Søn forlag 2004, ISBN 87-14-29949-6
• Apoteker Sibbernsens Saxobog, C. A. Reitzels Forlag, Köpenhamn, 1927
• Frederik Winkel Horn, Saxo Grammaticus: Danmarks Krønike, Chr. Flors Boghandel, Köpenhamn 1911.
• Jørgen Olrik & H Ræder, Saxonis Gesta Danorum, Levin & Munkesgaard, Copenhagen, 1931
• Anders Sørensen Vedel, Den Danske Krønicke Saxo-oversættelse 1575 udgivet i facimile af Det danske Sprog- og Litteraturselskab, G. E. C Gad, Köpenhamn, 1967
• Curt Weibull, Saxo. Kritiska undersökningar i Danmarks historia från Sven Estridsens död till Knut VI., Lund, Blekingska boktryckeriet, 1915 (i Historisk tidskrift för Skåneland, band 6, häfte 1-3)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från norskspråkiga (bokmål) Wikipedia.

Externa länkar

• Gesta Donorum på dansk - Studér Middelalder på Nettet hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 7 december 2021). Tekstkritisk udgave af håndskriftet B 77, Kungliga Biblioteket, Stockholm
• Gesta Donorum på dansk - Studér Middelalder på Nettet hämtat från the Wayback Machine (arkiverat 26 december 2017). Tekstkritisk udgave af håndskriftet C 67, Kungliga Biblioteket, Stockholm
• Gesta Danorum på latin
• Danmarks krønike översatt till danska
• On-Line Medieval and Classical History: The Danish History books I-IX, översatt av Oliver Elton (Norroena Society, New York, 1905).«His seven later books are the chief Danish authority for the times which they relate; his first nine, here translated, are a treasure of myth and folk-lore» (Elton, Introduction).