Gna
asynja i nordisk mytologi / From Wikipedia, the free encyclopedia
Gnå eller Gna (fvn Gná, Gnô eller Gnǫ́) är enligt Snorre Sturlasson en av de lägre asynjorna i nordisk mytologi. Hon är gudinnan Friggs budbärerska, som ilar på hästen Hovvarpne genom luften och över hav för att i alla mytologins olika världar uträtta sin härskarinnas ärenden.
Del av | Gná and Hófvarpnir, nordisk mytologi | |
---|---|---|
Kön | kvinna | |
Medlem av | Asynjor |
Utöver Snorres berättelse har Gnå endast lämnat blygsamma spår i källorna. Hennes namn finns i två av namntulorna; dels i en förteckning över asynjor och dels i en lista över obestämda kvinnoheiten.[1][2] Dessutom finns namnet som grundord i en lång rad skaldiska kvinnokenningar, av vilka flera tycks ha skapats på 900-talet av skalderna Gísli Súrsson och Kormákr Ǫgmundarson.[3]
Jacob Grimm gissade att Gnå var en personifikation av ryktet; alltså en nordisk motsvarighet till den romerska gudinnan Fama, som till skillnad från Gnå var bevingad. Gnå rider i stället en flygande häst, vilken Grimm tänkte sig motsvara en pegasos.[4] Men Gnås häst liknar mest de valkyriors hästar som omtalas i Den poetiska Eddans Helgekväden, vilka kunde galoppera genom luften och över vatten – lopt ok lǫg[5] – en ordsammanställning som även Snorre använder då han berättar om Gnås springare.[6]