Högerextremism
politisk orientering / From Wikipedia, the free encyclopedia
Högerextremism syftar på ståndpunkter och värderingar som ligger långt till höger på den politiska höger-vänster-skalan. Högerextremism syftar generellt i Europa på rörelser eller partier som uttrycker rasistiska eller ultranationalistiska åsikter[1] och motsätter sig den liberala demokratins principer om jämlikhet och tolerans.[2] Begreppet omfattar både högerradikalism och extremhögern.[3] Skillnaden mellan extremhögern och högerradikalism är att den senare avser radikala idéer inom den politiska demokratin, medan extremhögern avfärdar demokratin och hela statsskicket.[4][3]
” | Populism är inte mot demokrati, vilket extremhögern i regel är | „ |
– Niko Hatakka, forskare i populism och högerextremism |
Högerextremism inkluderar vanligen auktoritarism och nativism (en term som används av forskare för att hänvisa till etnocentriska uppfattningar som rör invandring och nationalism, exempelvis att bevara statusen för vissa etablerade invånare i en nation till skillnad från invandrare).
Termen vann mark under 1980-talet som parallell till vänsterextremism och åsyftade då rörelser som ansågs motarbeta värden som demokrati, jämlikhet och lika rättigheter och på så vis påminna om reaktionära, konservativa krafter som motsatt sig införandet av ett samhälle byggt på dessa värden. Säkerhetspolisen och BRÅ konstaterade 2009 att termen är problematisk eftersom det finns inslag av vänsterretorik hos vissa grupper som klassas som högerextremistiska och dessa kan ha starka inslag av antikapitalism.[5] Trots detta använder sig Säkerhetspolisen av begreppet för att beskriva vad de benämner som den "högerextremistiska miljön".[6]
Begreppet omfattar en rad olika rörelser och miljöer som nynazism, nyfascism, den alternativa högern, vit nationalism och tredje positionen.[1] Begreppet används sällan av grupper för att beskriva de egna politiska uppfattningarna.