Hermann Göring
tysk politiker och militär / From Wikipedia, the free encyclopedia
Hermann Wilhelm Göring, född 12 januari 1893 i Rosenheim, död 15 oktober 1946 i Nürnberg, var en tysk politiker, militär och dömd krigsförbrytare. Han tillhörde ledarskiktet inom Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP) och var riksdagsledamot från 1928. Från 1932 till 1945 var Göring tyska riksdagens talman.
- Uppslagsordet ”Göring” leder hit. För andra betydelser, se Göring (olika betydelser).
Hermann Göring | |
Hermann Göring, 1943. | |
Tyska riksdagens talman | |
Tid i befattningen 30 augusti 1932–24 april 1945 | |
President | Paul von Hindenburg Adolf Hitler |
---|---|
Kansler | Heinrich Brüning Franz von Papen Kurt von Schleicher Adolf Hitler |
Företrädare | Paul Löbe |
Ministerpresident för Fristaten Preussen | |
Tid i befattningen 11 april 1933–24 april 1945 | |
Företrädare | Franz von Papen |
Riksståthållare i Preussen | |
Tid i befattningen 25 april 1933–24 april 1945 | |
Premiärminister | Hermann Göring |
Företrädare | Adolf Hitler |
Riksminister för luftfart | |
Tid i befattningen 1 mars 1935–24 april 1945 | |
Kansler | Adolf Hitler |
Efterträdare | Robert Ritter von Greim |
Riksjägmästare | |
Tid i befattningen juli 1934–april 1945 | |
Kansler | Adolf Hitler |
Född | Hermann Wilhelm Göring 12 januari 1893 Rosenheim, Kungariket Bayern, Tyskland |
Död | 15 oktober 1946 (53 år) Nürnberg, Bayern, Tyskland |
Gravplats | Kroppen kremerad; askan strödd i floden Isar.[1] |
Nationalitet | Tyskland |
Politiskt parti | NSDAP |
Yrke | Pilot |
Maka | Carin von Kantzow (1923–1931; hennes död) Emmy Sonnemann (1935–1946) |
Barn | Edda Göring (1938-2018) |
Namnteckning | |
Militärtjänst | |
Tjänstetid | 1912–1918 1923–1945 |
Grad | Riksmarskalk (1940) |
Befäl | Luftwaffe (1935–1945) |
Slag/Krig | Första världskriget Andra världskriget |
Utmärkelser | Pour le Mérite Järnkorset Hohenzollerska husorden Blodsorden Såradmärket Dannebrogorden Svärdsorden Finlands Lejons orden Finlands Vita Ros’ orden |
Göring var en mycket framgångsrik stridspilot under första världskriget och tilldelades 1918 utmärkelsen Pour le Mérite. Han var den siste befälhavaren för Richthofeneskadern. År 1935 utsågs Göring till befälhavare för Luftwaffe, det tyska flygvapnet. I mitten av 1940 utnämnde Adolf Hitler honom till riksmarskalk (Reichsmarschall des Grossdeutschen Reiches).
I april 1938 utsågs Göring till Hitlers ställföreträdare i samtliga ämbeten och året därpå officiellt utnämnd till Hitlers ställföreträdare och efterträdare som rikskansler.[3] Under år 1942, då Tysklands krigslycka vände, försämrades Görings relation till Hitler.
Göring grundade Gestapo och var ansvarig för inrättandet av de första koncentrationslägren. År 1941 gav han Reinhard Heydrich i uppdrag att organisera den så kallade slutgiltiga lösningen. Efter andra världskriget ställdes Göring inför rätta inför den internationella militärdomstolen i Nürnberg och dömdes till döden för planerandet av anfallskrig, brott mot freden, krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Han begick dock självmord natten innan han skulle avrättas genom att svälja en cyanidkapsel.