Jöns Jacob Berzelius
svensk kemist / From Wikipedia, the free encyclopedia
Jöns Jacob Berzelius, av sig själv och sin samtid kallad Jacob Berzelius,[10] född 20 augusti 1779 i Väversunda sörgård i Väversunda sydväst om Vadstena, död 7 augusti 1848 i Stockholm, var en svensk friherre, kemist och naturforskare, som har fått epitetet "Den svenska kemins fader". Han upptäckte grundämnena cerium, selen, kisel och torium,[11] samt har fått två mineral uppkallade efter sig: Berzelianit och Berzeliit.
- "Berzelius" och "Jöns Berzelius" omdirigerar hit. För andra betydelser, se Berzelius (olika betydelser) respektive Jöns Berzelius (kyrkoherde).
Snabbfakta Född, Död ...
Jöns Jacob Berzelius | |
Berzelius 1843 målad av Södermark. | |
Född | 20 augusti 1779[1][2][3] Väversunda[2] |
---|---|
Död | 7 augusti 1848[1][2][3] (68 år) Adolf Fredriks församling[4], Sverige |
Begravd | Solna kyrkogård[5][6] kartor |
Medborgare i | Sverige[4] |
Utbildad vid | Uppsala universitet Katedralskolan |
Sysselsättning | Kemist, läkare, universitetslärare, fackboksförfattare, apotekare |
Befattning | |
Stol nummer 5 i Svenska Akademien (1837–1848)[7] | |
Arbetsgivare | Karolinska Institutet Uppsala universitet |
Maka | Elisabet Johanna Poppius |
Föräldrar | Samuel Berzelius Elisabet Dorotea Sjösteen |
Utmärkelser | |
Utländsk ledamot av Royal Society (1813)[8] Riddare av Nordstjärneorden (1815) Kommendör av Vasaorden (1821) Copleymedaljen (1836)[9] Pour le Mérite för vetenskap och konst Honorary Fellow of the Royal Society of Edinburgh Sankt Stanislausorden, första klassen Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
Redigera Wikidata |
Stäng