Johan av England
From Wikipedia, the free encyclopedia
Johan (prins Johan, även prins John), född 24 december 1166 på Beaumont Palace utanför Oxford, död 18/19 oktober 1216 på Newark Castle i Newark-on-Trent i Nottinghamshire (av dysenteri), var kung av England från 1199.[1] Han var yngste son till Henrik II av England och Eleonora av Akvitanien, bror till Rikard I Lejonhjärta, far till Henrik III av England, av den normandiska ätten Plantagenet. Johan fick öknamnet Johan utan land (eng. John Lackland, fr. Jean Sans Terre). Ibland kallades han även "John Softsword".
Snabbfakta Regeringstid, Företrädare ...
Johan utan land | |
---|---|
Bild av Johan från krönikan Historia anglorum | |
Regeringstid | Maj 1177–19 oktober 1216 |
Företrädare | Ny titel |
Efterträdare | Henrik III |
Regeringstid | 6 april 1199–19 oktober 1216 |
Kröning | 27 maj 1199 i Westminster Abbey |
Företrädare | Rikard Lejonhjärta |
Efterträdare | Henrik III |
Gemål | Isabella av Gloucester Isabella av Angoulême |
Ätt | Huset Plantagenet |
Far | Henrik Curtmantle |
Mor | Eleonora av Akvitanien |
Född | 24 december 1166 Slottet Beaumont Palace utanför Oxford |
Död | 19 oktober 1216 Newark Castle i Newark-on-Trent (av matförgiftning) |
Begravd | Worcester Cathedral |
Stäng