Sveriges kommunistiska parti (1967)
svenskt parti 1967-1986 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sveriges kommunistiska parti (SKP) var ett svenskt politiskt parti som bildades 1967 under namnet Kommunistiska Förbundet Marxist-Leninisterna (KFML). Det var en prokinesisk och antisovjetisk utbrytning ur Vänsterpartiet kommunisterna (VPK, nuvarande Vänsterpartiet). År 1973 bytte partiet namn till SKP, ett namn som genom åren har använts av flera besläktade kommunistiska rörelser i Sverige.
- För andra betydelser, se Sveriges kommunistiska parti.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-07) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Sveriges Kommunistiska Parti Kommunistiska förbundet (marxist-leninisterna) (1967-1973), Sveriges kommunistiska parti (1973-1986) | |
Förkortning | KFML (1967-1973), SKP (1973-1986) |
---|---|
Land | Sverige |
Grundat | 1967 |
Upplöst | 1986 |
Politisk ideologi | Marxism-leninism, maoism |
Politisk position | Revolutionär vänster |
Ungdomsförbund | Röd Ungdom |
Studentförbund | Clarté (ej officiellt) |
Partitidning(ar) | Gnistan |
Svensk politik Politiska partier Val |
KFML/SKP var den största organisationen inom den maoistiska rörelsen i svensk vänster, och utgjorde en central del av den så kallade 68-vänstern. Under Vietnamkriget spelade partiet en viktig roll i Sverige genom att organisera solidaritetsarbetet via De förenade FNL-grupperna (DFFG), men KFML/SKP drabbades under sin existens av många splittringar och dess stjärna dalade från början av åttiotalet. Partiet avsvor sig så småningom kommunismen och bytte namn till Solidaritetspartiet (1986), men riksorganisationen upplöstes 1990. Kvarvarande grupper verkade lokalt, men den sista utslocknade 1994.
Partiet fick i riksdagsvalet 1979 över 10 000 röster men 1982 blev resultatet bara en handfull röster. Man tog enstaka kommunala mandat under 1970- och 1980-talet, med kommunvalet 1985 som främsta framgång.