Löpsedel
From Wikipedia, the free encyclopedia
En löpsedel eller ett löp är ett reklamblad avsett att fästas väl synligt utanför försäljningsställen för tidningar i syfte att sälja lösnummer. Eftersom vissa tidningar säljer mest på lösnummer får utformningen av dessa tidningars löpsedlar stor betydelse.
Ibland när man talar om "löp" kan det även innefatta huvudrubriker på tidningens förstasida,[källa behövs] en sida som bland journalister vardagligt kallas ettan.
Det svenska ordet "löpsedel" kommer från en typ av fraktbeställning, där begäran om posttransport anslogs utanför postkontoret. Eftersom denna beställning var synlig kunde den läsas av förbipasserande och kunde på så vis komma att sprida nyheter, vilket också är sentida löpsedlars lockelse även om deras primära syfte är att locka till köp av tidningar. Löpsedel betecknade på denna tid även en typ av reklamationsblankett.
I Skandinavien förekommer löpsedlar främst i Sverige och Finland. Idén är hämtad från Storbritannien, där löpsedlar (kallade newspaper billboard posters, eller oftast bara newspaper billboards[1]) använts av tidningarna åtminstone sedan början av 1900-talet. Löpsedlar används även i Tyskland (där de kallas Händlerschürze) och i Japan, samt i en rad forna brittiska kolonier, som Indien och Singapore.[2] I de flesta andra länder har tidningar i allmänhet inte tryckta löpsedlar utan annonseras på gatan med sin förstasida.
Svenska tidningars lösnummerförsäljning är delvis beroende av löpsedlar som lockar till köp. Följaktligen är det framför allt kvällstidningar, som Expressen, Kvällsposten och Aftonbladet, som är beroende av löpsedlar, eftersom dessa inte har prenumeranter. Kvällstidningarna kritiseras ofta för att löpsedlarnas rubriker är osakliga och sensationslystna (se vidare pressetik).