![cover image](https://wikiwandv2-19431.kxcdn.com/_next/image?url=https://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/thumb/6/64/Karl_XII_p%25C3%25A5_Sj%25C3%25A4lland.jpg/640px-Karl_XII_p%25C3%25A5_Sj%25C3%25A4lland.jpg&w=640&q=50)
Landstigningen vid Humlebæk
slag under stora nordiska kriget / From Wikipedia, the free encyclopedia
Landstigningen vid Humlebæk var en svensk landstigningsoperation som ägde rum vid den danska byn Humlebæk den 25 juli 1700 under inledningen av stora nordiska kriget. Det var den första offensiven som leddes direkt av Sveriges kung Karl XII, riktad mot Sveriges fiende Danmark som medverkade i trippelalliansen mot Sverige. Danmark inledde kriget genom att anfalla Sveriges allierade Holstein-Gottorp, i samband med Sachsens attack mot Livland. Efter att Danmark ockuperade stora delar av Holstein-Gottorp, valde Karl XII att landsätta svenska trupper på Själland.
Landstigningen vid Humlebæk | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av danska offensiven i stora nordiska kriget | |||||||
![]() Karl XII vadar i land under landstigningen vid Humlebæk. | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
![]() ![]() ![]() |
![]() | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
![]() ![]() ![]() ![]() |
![]() | ||||||
Styrka | |||||||
2 500 man i första anfallsvågen Svensk-engelsk-holländsk kombinerad flotta[1] |
350 danska ryttare 350 danska bönder 7 kanoner[2] | ||||||
Förluster | |||||||
1–3 döda 5–20 skadade[3] |
5–20 döda Ett antal bönder tillfångatagna men sedan släppta[3] |
Landstigningen understöddes av den svenska örlogsflottan. Danskarna under Jens Rostgaard misslyckades med att stoppa angreppet efter en kort strid, och de svenska trupperna etablerade ett brohuvud på Själland. Med en samlad armé på 10 000 man började Karl XII marschera vidare mot Danmarks huvudstad Köpenhamn. Detta fick Danmark att sluta fred med Sverige, och i freden i Traventhal tvingades Danmark gå ur trippelalliansen. Efter den lyckade operationen kunde den svenska armén transporteras vidare till Estland, som hotades av ryska trupper under tsar Peter I.