Lothlórien
fiktivt land / From Wikipedia, the free encyclopedia
Lothlórien är i Sagan om ringen ett av alvernas länder, och kallas ibland enbart för Lórien. Människorna i Rohirrim, dess grannar kallade det Dwimordene, vilket kan översättas med magiska skogen. Skogen fick sitt första namn av Silvanalverna: Laurelindórenan ("Landet i dalen av det sjungande guldet") och Lórinand ("Gyllene dalen"). Det blev senare omdöpt till Lothlórien ("Lórien av blomningen") till minne av det Lórien som Noldor lämnade. Ofta förkortades namnet till Lórien ("Landet av guld", i detta fanns även betydelsen av dröm). Galadriels magi, som det senare avslöjades berodde helt på ringens kraft, berikade landet och gjorde det till en magisk plats där inget ont kunde inträda. Det enda sättet som landet kunde ha erövrats av Saurons arméer var om han kom i egen hög person. Mot honom fanns det inget alverna kunde göra.
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-02) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Lothlórien | |
Lothlórien | |
Universum | Sagan om ringen |
---|---|
Typ | skog |
Skapare | J.R.R. Tolkien |
Egentligen fanns det två Lórien, bägge framförallt exceptionellt vackra. Ett är Valan Irmos trädgård i Valinor (Irmo kallades ibland för Lórien). Den andra är skogen i Midgård som först befolkades av Nandoralver men senare berikades av Noldor och Sindar.
Lothlórien låg öster om Moria, mellan Dimmiga bergen och floden Anduin. Riket bestod endast av en liten skogsremsa mellan floderna Anduin och Silverfåran.
Här bodde alverna under ledning av Galadriel och hennes man Celeborn. Lórien var det enda stället i Midgård där den gyllene mallorn växte vilket främst berodde på Galadriels kraft. Senare planterades ett träd i Fylke av Sam Gamgi, som hade fått ett frö som gåva av Galadriel.
Under Ringens krig blev Lothlórien anfallet tre gånger av Saurons arméer.