Marshallöarna
republik i Mikronesien / From Wikipedia, the free encyclopedia
Marshallöarna, formellt Republiken Marshallöarna, är en republik i Mikronesien i norra Stilla havet. Landet består av 31 atoller, varav fem större, och 1 152 öar i två ögrupper.
Republic of the Marshall Islands Aolepān Aorōkin M̧ajeļ |
||||||
---|---|---|---|---|---|---|
|
||||||
Valspråk: inget | ||||||
Nationalsång: Rammon Aelin kein am / Forever Marshall Islands |
||||||
Huvudstad | Majuro | |||||
Officiella språk | Marshallesiska och engelska | |||||
Statsskick | republik | |||||
- | president | Hilda Heine | ||||
Självständighet | från USA | |||||
- | Erkänd | 21 oktober 1986 | ||||
Area | ||||||
- | Totalt | 181 km²[1] (195:e) | ||||
- | Vatten (%) | 0,00 % | ||||
Befolkning | ||||||
- | 2016 (juli) års uppskattning | 73 376[1] (189:e) | ||||
- | Befolkningstäthet | 405 inv./km² (18:e) | ||||
BNP (PPP) | 2015 års beräkning | |||||
- | Totalt | 174 miljoner USD[2] (186:e) | ||||
- | Per capita | 3 193 USD[2] | ||||
BNP (nominell) | 2015 års beräkning | |||||
- | Totalt | 185 miljoner USD[2] (185:e) | ||||
- | Per capita | 3 380 USD[2] | ||||
HDI (2021) | 0,639[3] (131:a) | |||||
Valuta | US-dollar (USD ) |
|||||
Tidszon | UTC+12 | |||||
Topografi | ||||||
- | Högsta punkt | Ej namngiven plats, 10 m ö.h. | ||||
Kör på | Höger | |||||
Nationaldag | 1 maj (Konstitutionsdagen) | |||||
Nationalitetsmärke | MH/MIS | |||||
Landskod | MH, MHL, 584 | |||||
Toppdomän | .mh | |||||
Landsnummer | 692 |
Öarna koloniserades omkring år 2000 f.Kr. 1529 hittade spanska sjöfarare dit. Sitt namn har de fått av den brittiske upptäcktsresanden John Marshall, som anlände till öarna 1788. Från 1874 stod de under i tur och ordning spansk, tysk, japansk och amerikansk förvaltning. Den 1 maj 1979 blev Marshallöarna en autonom republik och ett avtal om fri sammanslutning med USA, Compact of Free Association, trädde i kraft den 21 oktober 1986.[4] Under åren efter andra världskriget, 1946–1958, genomförde USA en rad kärnvapenprov på korallatollerna Bikini och Enewatak.
Öarnas yta består av korallkalk och sand. Två ögrupper sträcker sig i parallella kedjor från nordöst till sydväst, varav den östligaste belägna kedjan utgör en förlängning av Gilbertöarna, som hör till Kiribati. Samtliga huvudöar som har bildats av korallrev som vuxit upp längs randen av sjunkna vulkaner ligger samlade kring en stor lagun. Öarna, som ofta drabbas av orkaner och flodvågor, ligger inom norra passadvindsbältet. Ingen punkt ligger högre än 10 meter över havet. I juni 1994 sköljde en flodvåg över ögruppens huvudstad, som ligger på Majuroatollen.