Riddare med stora korset av Svärdsorden
From Wikipedia, the free encyclopedia
1788, under det Ryska kriget, instiftade Gustav III en utmärkelse, Riddare med stora korset av Svärdsorden. Den kan endast utdelas i krigstid, och då till högre officerare vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp. Den tillkommer inte ens kungen förrän svensk krigshär under hans befäl segrat, antingen genom drabbning eller genom erövringar. Utmärkelsen delades 1814 i två klasser och ingår i de utmärkelser som benämns såsom Svenska krigsdekorationer[1];
- Riddare med stora korset av 1. klass (RmstkSO1kl)
- Riddare med stora korset (RmstkSO)
Riddare med stora korset av Svärdsorden | |
Frånsidan av medaljen För tapperhet i fält i guld. Modellen efter 1809 för officerare. | |
Utdelad av: Sverige | |
---|---|
Typ | Krigsdekoration |
Behörighet | Svensk och utländsk högre officer |
För | Till vilkas dåd betydligt inverkat på krigets förlopp |
Status | Aktiv |
Släpspänne | |
Statistik | |
Instiftad | 23 juni, 1788 och 9 juli, 1814 |
Först utdelad | 1788, Gustav III:s ryska krig |
Senast utdelad | 17 mars 1942, Gustaf Mannerheim |
Företräde | |
Närmast (högre) | Serafimerorden |
Närmast (lägre) | Svärdsordens krigskors |
Dess första klass erhåller endast den, vilken som divisionsgeneral kommenderat mot fienden eller haft andra uppgifter jämförbara med en divisionsgenerals befäl. Till andra klassen utnämns de, som har regementsofficers rang och åtminstone som bataljonschefer kommenderat mot fienden eller utfört jämförliga uppdrag, varjämte båda klasserna är tillgängliga för allierade truppers officerare.
Senast denna utmärkelse tilldelades var 1942 då friherre Gustaf Mannerheim tilldelades utmärkelsen av första klass.