Rysk-turkiska kriget (1768–1774)
From Wikipedia, the free encyclopedia
Rysk-turkiska kriget (1768–1774) utkämpades mellan Kejsardömet Ryssland och Osmanska riket. Kriget avslutades genom fredsavtalet i Küçük Kaynarca den 21 juli 1774 och ledde till att det ryska väldet utvidgades söderut och österut i norra Kaukasus och de södra delarna av nuvarande Ukraina. Krimkhanatet förklarades självständigt men blev i verkligheten beroende av Ryssland. Ryssland tillerkändes ett stort krigsskadestånd och tillgång till två hamnar vid Svarta havet. Katarina den Stora inbjöd därefter mennoniter att komma till de erövrade områdena och odla upp den karga stäppen, mot löften om religionsfrihet.
Rysk-turkiska kriget (1768–1774) | |||||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
Allegory of Catherine's Victory over the Turks (1772), av Stefano Torelli. | |||||||||
| |||||||||
Stridande | |||||||||
Kejsardömet Ryssland Kungadömet Kartli-Kakheti |
Osmanska riket
| ||||||||
Befälhavare och ledare | |||||||||
Katarina II av Ryssland Grigorij Potemkin |
Mustafa III Abd ül-Hamid I |