Socialdarwinism
From Wikipedia, the free encyclopedia
Socialdarwinism är en samlingsbeteckning på flera varierande ideologier som baseras på idén att tävlan mellan individer, grupper, nationer, eller idéer styr den sociala utvecklingen i mänskliga samhällen[1] och att försöka att hindra denna tävlan genom politiska ingripanden till skydd för svaga i samhället leder till att utvecklingen mot högre stående samhällsformer hindras.[2] Socialdarwinism kategoriseras som en samhällsvetenskaplig pseudovetenskap utan vetenskaplig grund.[3]
Termen får sitt namn efter användandet av darwinistiska förklaringsmodeller på sociala förhållanden, trots att teorierna inte har sitt direkta ursprung hos Darwin, då de kan sägas bygga på snarlika principer som Darwins naturliga urval. Det naturliga urvalet förklarar hos Darwin artbildningen hos populationer som utfallet av tävlan mellan individuella organismer om begränsade resurser. Med begreppet Survival of the fittest, myntat av antropologen Herbert Spencer, menas dock ett snarlikt urval som inte har sin grund i genetik.
Termen användes först i Europa år 1877[4] och populariserades i USA år 1944 av den amerikanske historikern Richard Hofstadter. Termen ”socialdarwinism” har sällan använts av förespråkare, utan främst pejorativt av motståndare. Ofta utan att dessa åsikter baseras på utvecklingsteori.[5]
Grundprincipen är att människans och samhällets utveckling sker genom utslagning av svaga individer; endast de bäst lämpade överlever och för sina gener vidare till kommande släktled. Därför är man motståndare till socialpolitiska insatser för de svaga och utslagna. Fattigdomen har enligt socialdarwinismen en funktion att fylla; den rensar samhället från svaga individer och hindrar dessa att föra sina dåliga gener vidare. Skillnader i samhället är dessutom en naturlig och nödvändig följd av samhällets utveckling.[6] Inskränkningar i den ekonomiska friheten är skadliga, eftersom de hindrar samhället från att utvecklas. Dessa tankar låg nära de allmänna politiska strömningarna i det sena 1800-talets Europa.[7]
I sin ursprungliga betydelse syftade dock socialdarwinismen på en tanke på evolutionär utveckling av samhället genom fri konkurrens som inte hade med genetik att göra, såväl tankar, politiska system och levnadssätt genom en fri konkurrens automatiskt utvecklas i riktning mot att högre stående och bättre samhällen.[8]