Socialistiska republiken Rumänien
republik i Sydösteuropa åren 1947-1989 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Socialistiska republiken Rumänien (RSR), var det officiella namnet på Rumänien under perioden 1965–1989, då landet styrdes av Nicolae Ceauşescu. Landet var en av medlemsstaterna i Warszawapakten och ingick i östblocket. Rumänien blev en socialistisk stat redan 1947, men hette 1947–1965 Rumänska folkrepubliken (Republica Populară Română/Republica Populară Romînă).
Rumänska folkrepubliken (1947–1965) Socialistiska republiken Rumänien (1965–1989) | ||||
Republica Populară Romînă (1947–1965) Republica Socialistă România (1965–1989) (Rumänska) | ||||
| ||||
Flagga | Vapen | |||
Nationalsång: Zdrobite cătuşe (1947–1953) Te slăvim Românie (1953–1977) Trei Culori (1977–1990) | ||||
Socialistiska republiken Rumänien | ||||
Huvudstad | Bukarest | |||
Språk | Rumänska | |||
Statsskick | Marxist-leninistisk enpartistat | |||
Bildades | 22 december 1947 | |||
– bildades genom | Monarkins avskaffande | |||
Upphörde | 30 december 1989 | |||
– upphörde genom | Rumänska revolutionen | |||
Areal | 238,391 kvadratkilometer (92 043 engelska kvadratmil) km² (1987) | |||
Valuta | Rumänsk Leu | |||
En kommunistisk regering tillsattes den 6 mars 1945, då landet kontrollerades av Röda armén. Efter andra världskrigets slut tryckte Sovjetunionen på för att få med det tidigare förbjudna kommunistpartiet i efterkrigsregeringen för den före detta axelmakten Rumänien, medan icke-kommunistiska politiska ledare tvingades bort från det politiska livet. Kung Michael abdikerade under tryck, och gick i december 1947 i exil. I och med det utropades Folkrepubliken Rumänien.
Under de tidiga åren utnyttjades Rumäniens knappa resurser efter andra världskriget av SovRom-avtalen; det var sovjetisk-rumänska företag som hade bildats efter andra världskriget för att dölja Sovjetunionens plundring av Rumänien. Många avrättades eller dog i fångenskap, medan antalet legala avrättningar mellan 1945 och 1964 bara räknades till 137,[1] antalet döda i fångenskap har beräknats i tiotusental[2] eller hundratusentals.[3][4][5] Ännu fler fängslades av politiska, ekonomiska och andra orsaker. Övergrepp, dödsfall och tortyr drabbade många.[4]
I början av 1960-talet började Rumäniens kommunistregering söka en högre grad av självständighet och försökte minska beroendet av Sovjetunionen. Nicolae Ceauşescu blev ledare för Rumäniens kommunistparti 1965 och statschef 1967. 1974 antog han den nypåfunna titeln som president. Ceauşescus avstånd ifrån och vägran att delta i Sovjetunionens anfall på Tjeckoslovakien i augusti 1968 och ett kort lättande på förtrycket i Rumänien hjälpte till att måla upp en positiv bild av honom, både på hemmaplan och i väst. Den snabba ekonomiska tillväxten med hjälp utlandslån gav så småningom vika för åtstramning och det politiska förtrycket ökade, vilket ledde till störtandet av det kommunistiska regeringen i december 1989.