Space Shuttle External Tank
From Wikipedia, the free encyclopedia
Space Shuttle External Tank är det engelska namnet på den stora externa bränsletanken som används under uppskjutningen av den amerikanska rymdfärjan Space Shuttle.
Tanken är oftast brun (utom för de två första rymdfärjefärderna) och sitter under huvudfarkostens buk. Den utgör ryggraden i uppsändningsenheten (stacken) och på dess sidor sitter rymdfärjans två fastbränsleraketer. Tanken innehåller två tryckbehållare för flytande syre (överst) och flytande väte (underst). Mellan dessa finns en icke trycksatt intertank med elektrisk styrutrustning m.m.
Bränslet i den externa tanken driver de tre huvudmotorerna under uppsändningen. Tanken går dock inte in i omloppsbana, utan trillar redan på första varvet ner i Indiska oceanen eller i Stilla havet. Till skillnad från huvudfarkosten och fastbränsleraketerna kan den externa tanken inte återanvändas.
Det flytande syret pumpas med centrifugalpumpar i en rörledning med 43 cm diameter ner till huvudmotorerna i en takt av 1,3 ton per sekund (1,1 m³/s). Ett motsvarande pumpsystem för flytande väte (0,2 ton/s; 3,0 m³/s) till förbränning i huvudmotorerna.