Spanska inbördeskriget
inbördeskrig i Spanien som pågick 1936–1939 / From Wikipedia, the free encyclopedia
Spanska inbördeskriget var det inbördeskrig i Spanien som pågick 1936–1939 och som slutade med att Francisco Franco kom till makten som enväldig diktator.
- För det tidigare inbördeskriget, se Spanska inbördeskriget 1820–1823.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-11) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Spanska inbördeskriget | |||||||
---|---|---|---|---|---|---|---|
Del av Mellankrigstiden | |||||||
| |||||||
Stridande | |||||||
Republikanska sidan
Stöttade av:
|
Nationella sidan
Stöttade av: | ||||||
Befälhavare och ledare | |||||||
Manuel Azaña Julián Besteiro Francisco Largo Caballero Juan Negrín Indalecio Prieto Vicente Rojo Lluch José Miaja Juan Modesto Juan Hernández Saravia Buenaventura Durruti † Lluís Companys José Antonio Aguirre Alfonso Daniel Rodríguez Castelao |
Emilio Mola † José Sanjurjo † Francisco Franco Miguel Cabanellas † Manuel Goded Llopis † Gonzalo Queipo de Llano Juan Yagüe José Antonio Primo de Rivera † Manuel Hedilla Manuel Fal Condé José María Gil-Robles y Quiñones Antonio Goicoechea | ||||||
Styrka | |||||||
450 000 infanterister 350 flygplan 200 batterier (1938)[1] |
600 000 infanterister 600 flygplan 290 batterier (1938)[2] | ||||||
Förluster | |||||||
~500 000 döda[3][nb 1]
|
Spaniens historia | |
Denna artikel är en del av en serie | |
Förhistoria | |
---|---|
Förhistoriska Iberia | |
Romerska Hispania | |
Medeltida Spanien | |
Visigotiska kungariket | |
Kungariket Asturien | |
Svebiska kungariket | |
Bysantinska Spania | |
al-Andalus | |
Reconquistan | |
Kungariket Spanien | |
Imperiet | |
Kolonisering av Amerika | |
Expansionstiden | |
Upplysningstiden | |
Republik | |
Reaktion och revolution | |
Första spanska republiken | |
Bourbonska restaurationen | |
Andra spanska republiken | |
Under Franco | |
Spanska inbördeskriget | |
Francospanien | |
Moderna Spanien | |
Återgången till demokrati | |
Moderna Spanien | |
Katalansk kris (2017–18) | |
Ämnen | |
Ekonomisk historia | |
Militärhistoria |
Kriget inleddes med att en grupp sammansvurna höga militärer gjorde en revolt mot andra republiken och den sittande parlamentariska regeringen. Rebellsidan utgjordes av konservativa, nationalistiska och fascistiska krafter som hade olika mål och ideologier, carlisterna ville till exempel återinföra monarkin medan de spanska falangisterna var emot monarki. Under krigets förlopp lyckades dock Francisco Franco samla alla de olika grupperingarna bakom sig och därmed bildades nationalisterna. Den katolska kyrkan hade en betydande roll som samlande kraft för nationalisterna. Även på den republikanska sidan fanns stora meningsskiljaktigheter, allt från högerliberala demokratiförespråkare till kommunister samlades där, och till republikanernas nederlag bidrog att dessa inte lyckades samla sig och samarbeta på samma sätt som nationalisterna.
Andra spanska republiken utropades 1931 efter att Alfons XIII av Spanien hade abdikerat. De sista valen hölls den 16 februari 1936 och resulterade i en klar majoritet för folkfronten som utgjordes av den spanska arbetarklassen: kommunister, socialister och syndikalister. Även liberaler som var motståndare till monarkin anslöt sig till den republikanska sidan. Vid krigets inledning hade de republikanska liberala krafterna störst inflytande i regeringen medan kommunisterna var betydligt svagare än anarkisterna. Under krigets förlopp fick dock kommunisterna allt större inflytande som en följd av Sovjetunionens inblandning och hade en dominerande ställning vid krigsslutet.