Spilåpipa
svenskt musikinstrument / From Wikipedia, the free encyclopedia
Spilåpipa, även spelpipa, spälapipa, låtapipa, är ett svenskt folkligt musikinstrument med rötter inom fäbodkulturen. Instrumentet har funnits i stora delar av landet (troligen vanligast förekommande i de delar där fäbodkulturen existerat, det vill säga norr om en linje någonstans genom Svealand). Under 1900-talet har Älvdalen varit en viktig plats för spilåpipskulturens bevarande, varför traktens lokala benämning på älvdalska för instrumentet fått nationell spridning. En viktig variant på spilåpipan är Härjedalspipan men det förekommer en uppsjö av varianter. Spilåpipan har fått ett uppsving under 1900-talets sista årtionden som ett led i moderna folkmusikers nyfikenhet på ålderdomliga instrument.