Språkliga vändningen
From Wikipedia, the free encyclopedia
Den språkliga vändningen (engelska: the linguistic turn) är en idéhistorisk händelse i det filosofiska tänkandet, som sker under 1900-talet då språket får en särställning inom filosofin. Vändningen innebär att man börjar se tanken som nödvändigt uttryckt i språket. De två grunderna till vändningen var dels hotet från psykologismen, dels upplevelsen av språkets immanens.
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-04) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |