Stjärndygn
From Wikipedia, the free encyclopedia
Ett stjärndygn är tidsintervallet mellan två på varandra följande meridianpassager av en fixstjärna (egentligen gentemot ICRF - International Celestial Reference Frame - som bygger på extragalaktiska radiokällor).[1][2]
Ett sideriskt dygn är tidsintervallet mellan två successiva passager av vårdagjämningspunkten genom meridianen.[1][2]
På grund av jordaxelns precession förskjuts vårdagjämningspunkten långsamt (en retrograd rörelse om 360° på cirka 25 800 år[3]) mot den bakomliggande stjärnhimlen och ett sideriskt dygn är därför ungefär 8,4 millisekunder kortare än ett stjärndygn. I förhållande till en epok, med "fix vårdagjämningspunkt", blir benämningarna "synonyma" och på grund av den i de allra flesta sammanhang obetydliga skillnaden mellan dem (cirka en tiomiljontedel av beloppet) används benämningarna ofta synonymt.
Ett stjärndygn är 23 timmar, 56 minuter och 4,098903691 sekunder ≈ 86164,0989 sekunder ≈ 23,9344719 timmar.[4][5]
Ett sideriskt dygn är 23 timmar, 56 minuter och 4,09053083288 sekunder, ≈ 86164,0905 sekunder ≈ 23,9344696 timmar.[4][5][6]
Båda dygnens längd är konventionellt bestämda, men i verkligheten finns det småskaliga variationer orsakade exempelvis av vårdagjämningspunktetns läge i förhållande till perihelium[7], av nutationen, eller av ändringar av jordskorpans rotationshastighet i förhållande till jorden som helhet och därmed till stjärnhimlen (beroende av luftströmmar, havsströmmar, inklusive tidvatten, och strömmar i jordens inre - se polrörelse).