Sven Hedin
svensk upptäcktsresande, författare och ledamot av Svenska Akademien / From Wikipedia, the free encyclopedia
Sven Anders Hedin, född 19 februari 1865 i Stockholm,[17] död 26 november 1952 i Stockholm,[18] var en svensk upptäcktsresande, författare och ledamot av Svenska Akademien.
- Se också livmedikus Sven Anders Hedin och socialreformatorn Sven Adolf Hedin.
Sven Hedin | |
Född | 19 februari 1865[1][2][3] Klara församling[2][4][5] |
---|---|
Död | 26 november 1952[2][6][7] (87 år) Kungsholms församling[2][4][7] |
Begravd | Adolf Fredriks kyrkogård[8][9][10] kartor |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet[2] Stockholms universitet Martin-Luther-Universität Halle-Wittenberg Humboldt-Universität zu Berlin |
Sysselsättning | Upptäcktsresande, politiker, forskningsresande[2], geolog, naturvetare, fotograf, statsvetare, geopolitiker, författare, geograf[2], illustratör, botaniker |
Befattning | |
Stol nummer 6 i Svenska Akademien (1913–1952)[11] | |
Gift med | ogift[2] |
Föräldrar | Ludvig Hedin[12][13][14] Anna Sofia Carolina Berlin[2][12] |
Släktingar | Alma Hedin (syskon)[12] |
Utmärkelser | |
Vegamedaljen (1898) Founder’s Medal (1898)[15] Victoriamedaljen (1903) Cullum-medaljen (1904) Grande Médaille d'Or des Explorations (1904) Hedersdoktor vid Universitetet i Cambridge (1909) Hedersdoktor vid Oxfords universitet (1909) Kommendör av 1. klass av Nordstjärneorden (1909) Alexander von Humboldt-medaljen (1909) Carl Ritter-medaljen (1918) Cothenius-medaljen (1925) Storkorset av Finlands Vita Ros’ orden (1941)[16] Hedersdoktor vid Münchens universitet (1943) Dannebrogorden Storkors av Frans Josefsorden Livingstonemedaljen Kommendör av 1 klass av Brittiska imperieorden Eduard Rüppell-medaljen Riddare av Vasaorden | |
Namnteckning | |
Heraldiskt vapen | |
Redigera Wikidata |
Hans betydelsefulla upptäcktsresor i Centralasien gjorde honom till tidens kanske mest berömde svensk. Den 1 juli 1902 blev han den siste i Sverige att adlas. År 1913 blev han ledamot av Svenska Akademien.
Under tre långa expeditioner mellan 1893 och 1909 kartlade Hedin stora landområden i Tibet och övriga Centralasien, som dessförinnan varit vita fläckar på kartan, samt löste gåtan med Lop Nor-sjön. Bara i Tibet kartlade han 170 000 kvadratkilometer. Trots att de metoder han använde för att beräkna avstånd var primitiva, och till största delen bestod i att räkna antalet steg som kamelen han red på tog, så har hans kartor senare visat sig innehålla endast mindre fel.[19]
Hedin var en stark Tysklandsvän och såg med misstro på Ryssland. Han stödde Tyskland i första världskriget och vek sedan aldrig från sin linje, trots de skiftande politiska omständigheterna i Tyskland. Hedins stöd för Hitler och Nazityskland svärtade hans rykte.
Hedin gifte sig aldrig och var barnlös, och hans adelsätt dog därför ut med honom.