Vapenhus
From Wikipedia, the free encyclopedia
Vapenhus kallas förhuset utanför huvudingången till de senmedeltida landskyrkorna i Skandinavien och Finland. Detta har vanligen legat på kyrkans sydsida. Dessa, ofta sekundära tillbyggnader, kallas i alla de berörda länderna för vapenhus (danska våbenhus, norska våpenhus, finska asehuone). Någon gång har sådana förhallar förekommit även framför andra ingångar. Ibland har bottenvåningen i kyrkor med västtorn tjänat som vapenhus. På Gotland saknas vapenhus i denna bemärkelse. Beteckningen på sådana i de tyskspråkiga länderna är Vorhalle. Där är ordet vapenhus okänt i sammanhanget och får betraktas som karakteristiskt för de nordiska länderna.[1]