Åkerbär

Uppslagsordet ”Rubus arcticus” leder hit. För stipendiet, se Rubus arcticus (stipendium).

Åkerbär (Rubus arcticus) är en art i hallonsläktet.

Åkerbär
Växten i naturlig storlek Blomma av blekröd varietet Åkerbäret, samma skala som figur 1.
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Rosväxter Rosaceae
Underfamilj	Rosoideae
Släkte	Hallonsläktet Rubus
Art	Åkerbär R. arcticus
Vetenskapligt namn
§ Rubus arcticus
Auktor	L.

Åkerbär är Norrbottens landskapsblomma.

Beskrivning

Denna växt är liten och sirlig. Kronbladen är oftast mörkt rosenröda, men det finns även en blekrosa variant.

De 3-fingrade bladens skivor är ofta nästan rutformiga. Frukten är mörkröd eller svartröd, och har utsökt arom och smak (vilken kan beskrivas som "en förening av hallon- och smultronsmak").

I sin Flora Lapponica omtalar Linné som skäl för sin långa skildring av denna växt, att den under hans äventyrliga "lapska" resa "med sina bärs vinlika nektar många gånger återeldat honom, då han nästan dignade av hunger och trötthet".

Blommar i juni - juli med enkönade blommor. Både hanblommor och honblommor kan sitta på samma planta.

Mognaden infaller i augusti, men bären mognar endast med svårighet i mellersta Skandinavien, och ännu mindre i södra Sverige. Ymnigast mognar de i Norrlands kusttrakter norr om Hälsingland.

Habitat

Allmän i norra Asien, i spridda lokaler i norra Nordamerika.

Finns i Sverige norr om ungefär 60° nordlig latitud (utefter en linje från sjön Mjösens norra ände genom Värmland till Stockholm). I huvudsak längs kusten, men kan förekomma även i fjälltrakterna.

Allmän i hela Finland.

Sparsamt i Norge; i södra delarna upp till 1 000 m ö h; i norra Norge upp till 500 m ö h.

Biotop

Fuktig gräsmark, dikeskanter, vägrenar och skogslegor.

Förväxlingsart

Åkerbär kan förväxlas med den liknande arten stenbär (Rubus saxatilis), med vilken den för övrigt lätt spontant korsar sig med, om dessa arter växer tillsammans. Hybriden kallas bäverbär (Rubus × castoreus.)

Mörkare exemplar av åkerbäret kan vara så lika vissa mullbärarter att t o m experter kan ha svårt skilja dem åt.

Odlad korsning

Vid Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) försöksstation i Öjebyn har man korsat fram en hybrid mellan åkerbär och alaskaåkerbär (Rubus arcticus ssp. stellatus). Hybriden kallas allåkerbär (Rubus × stellarcticus). Den kan odlas över hela Sverige. Smaken når dock inte helt åkerbärets höjder.

Användning

Av åkerbär kan göras en delikat sylt. En finsk specialitet är likören Mesimarja, som får sin smak från åkerbär. ”Mesimarja” är det finska ordet för åkerbär.

Namn

Etymologi

Arcticus betyder nordlig, arktisk, och härleds från latin Arctos = Norden.^[1]

Ursprungligen var Arcticus det grekiska namnet på en stjärnbild, som syntes på den norra stjärnhimlen, antingen Stora eller Lilla björnen; jämför Karlavagnen, Arktis och Antarktis.

Hybriden bäverbärs delnamn Castoreus kommer av latinets Castor, som är namnet på bäversläktet.

Ursprungligen är även Castor namnet på en stjärna som ingår i stjärnbilden Tvillingarna.

Dialekt

Namn	Trakt	Ref.	Kommentar
Byttbär		[2]
Ikornbär	Dalarna (Älvdalen)	[2]
Jordhallon	Finland (Ingo)	[2]
Jungfrubär	Hälsingland	[2]	Jungfrubär kan avse även den liknande arten stenbär, Rubus saxatilis
Vikon, villkon	Finland (Österbotten)	[2]	Villkon är antagligen bara en förvrängning av vikon, som eventuellt har att göra med vi = ett heligt ställe
Åkerbärslyng	Västerbotten
Åkerbärsris	Västerbotten

Bilder

• 
  Åkerbärsblommor
• 
• 
  Blekrosa variant av blomman
• 
  Ett åkerbär
• 
  Stenbär